Kan miljömålen i skogen nås?

Vid varje miljömålsuppföljning konstaterar man att miljömålet Levande skogar, liksom de flesta andra miljömål inte kommer att nås med befintliga och beslutade styrmedel. Därför föreslås ständigt nya styrmedel. Frågan är om miljömålet Levande skogar är möjligt att nå överhuvudtaget med dagens preciseringar? Jag kommer här försöka besvara denna fråga med exempel utifrån några av preciseringarna.

Skogens biologiska mångfald är bevarad i alla naturgeografiska regioner

Ofta tolkas denna precisering som att det är exakt den mångfald vi har idag som ska bevaras och att vi ska ha livskraftiga stammar av alla naturligt förekommande arter. Rödlistan blir ett viktigt kriterium för uppföljningen och helst ska inga arter vara rödlistade. I Artdatabankens klassning är nämligen livskraftiga arter just sådana som inte är rödlistade.

Arter som är mycket sällsynta har inte livskraftiga stammar, och många arter är naturligt sällsynta. Detta har jag skrivit mer om här. Några av dessa arter kommer att dö ut, antingen nationellt eller i någon naturgeografisk region, oavsett vad vi gör i skogen. Med ovanstående synsätt kan preciseringen därför omöjligt nås. Av de 82 skogslevande arter som klassas som akut utrotningshotade är huvuddelen listade för att de har en mycket liten population eller mycket liten förekomstarea. Det största hotet mot dessa arter är slumpmässiga lokala utdöenden, och inte i första hand skogsbruk.

Har man istället ett synsätt som innebär att vi ska bevara en rik men föränderlig biologisk mångfald, där vissa arter ökar samtidigt som vissa tillåts minska så kanske vi redan nått preciseringen. Vi är åtminstone på god väg. Men detta synsätt tillämpas inte av myndigheterna.

Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till skogslandskapet har gynnsam bevarandestatus

Bevarandestatusen för naturtyper följs upp utifrån Artdatabankens definitioner och kriterier för de naturtyper som finns upptagna i EU:s art- och habitatdirektiv. Detta har jag skrivit mer om här. Kriterierna innebär att om vi ska nå preciseringen behöver vi nyskapa mer än 2,5 miljoner hektar skog som uppfyller kriterierna för EU-naturtyp. Att skapa nya skogar som uppfyller kriterierna tar många decennier om det överhuvudtaget är möjligt. Preciseringen skulle således inte nås ens om all svensk skog undantogs från skogsbruk.

Hotade arter har återhämtat sig

Denna precisering tolkas ofta som att alla de hotade arterna ska ha återhämtat sig.

Som nämnts ovan är de flesta arterna naturligt sällsynta, och mycket sällsynta arter kommer alltid att vara hotade eftersom risken för utrotning ökar med minskad population. Vi kommer alltså alltid ha hotade arter. Ju rikare mångfald vi har desto fler blir de hotade arterna. Ett mål om att alla hotade arter ska ha återhämtat sig, dvs inte längre vara hotade, är därför fullständigt orealistiskt och knappast önskvärt.

Särskilt intressant blir preciseringen vad gäller de arter som nyligen tillkommit till den svenska floran eller faunan. De är ofta hotade eftersom deras populationer fortfarande är små trots att de är på frammarsch. Det gäller exempelvis brandkronad kungsfågel och brun glada. Kan en art som nyligen tillkommit till faunan återhämta sig?

En generös tolkning av att ”hotade arter har återhämtat sig” skulle ju förstås kunna innebära att flera hotade arter, eller minst två, har återhämtat sig. Då skulle vi förstås nå preciseringen. Hittills har jag dock inte hört någon från myndigheterna förespråka denna tolkning.

Så som miljömålen följs upp kan de alltså inte nås ens i teorin. Men även med en mer generös tolkning av Levande skogar kan vi inte säga att vi klarat miljömålen om vi inte också nått generationsmålet. Generationsmålet innebär att de stora miljöproblemen ska vara lösta utan att orsaka ökade miljöproblem utanför Sveriges gränser. Globalt är vår kanske största utmaning hur vi ska ersätta fossila och miljöskadliga produkter och energislag. För att klara generationsmålet är därför ett aktivt skogsbruk med export av miljövänliga produkter vårt viktigaste redskap. Vi kan alltså inte tro att vi kan klara miljömålen genom att minska användningen av skogen.

6 tankar på “Kan miljömålen i skogen nås?

  1. DagL

    Svenska artdatabanken har kidnappat termen livskraftig. IUCN använder termen ”least concern” (LC). Om Sverige sätter målet att ”hotade arter har återhämtat sig” bör detta innebära att de blivit ”nära hotade” eller ”livskraftiga”, inte bara det senare. ”Livskraftig” bör inte användas om arter i politiska sammanhang eftersom det då tolkas som synonymt med Artdatabankens förvillande förvanskning av begreppet ”least concern”.

    Gilla

    Svara
  2. DagL

    De arter som ger upphov till de största kontroverserna om artskydd i skog verkar vara tjäder och lavskrika. Stadsplaner och bebyggelse stoppas av större vattensalamander. Dessa arter är överhuvudtaget inte rödlistade (”livskraftiga”). Domstolarna anser inte det finns tillräckligt med vargar, fast vargen uppfyller kraven på gynnsam bevarandestatus. Jag tror därför inte det fullständigt orealistiska målet att inga arter kvarstår rödlistade eller utan gynnsam bevarandestatus kommer att betraktas som tillräckligt. Vi får klara oss utan Levande Skogar, de är ju ändå ganska bra som de är.

    Gilla

    Svara
  3. Pingback: Att se en riktning för utvecklingen i miljön | Naturvård med mina ögon

Lämna en kommentar