I flera sammanhang har det hävdats att enskilt ägd skog inte sköts annorlunda än skog som brukas av skogsbolag, eftersom skogsägarna inte själva utför avverkningen. Naturskyddsföreningens tidning Sveriges Natur hade i somras ett reportage om detta. Jag fick själv frågor av tidningen i samband med att man gjorde reportaget och försökte förmedla att det inte bara är slutavverkningens utformning som avgör hur skogen ser ut. Det är bara någon procent av skogen som slutavverkas årligen. Minst lika viktigt är vad som inte slutavverkas, hur gammal skogen är när den avverkas, hur skogen föryngras och hur skogen sköts under dess omloppstid. Detta var dock inget man ville ha med i reportaget.
För att visa på att det finns skillnader mellan hur olika skogsägarkategorier sköter skogen har jag jämfört enskilt ägd skog och övriga skogsägares mark utifrån Riksskogstaxeringens data. Det visar på tydliga skillnader. Alla figurer nedan bygger på data från Riksskogstaxeringen.
I den enskilt ägda skogen finns betydligt mer lövskog och blandskog än i skog som ägs av större skogsägare. I den enskilt ägda skogen utgör också lövträden en större andel av virkesförrådet. Särskilt viktig för den biologiska mångfalden anses den äldre lövrika skogen vara. Även sådan skog är vanligare på enskilt ägd mark. Skillnaderna är oberoende av var i landet skogen finns.
Även grova träd, och särskilt grova lövträd, anses vara viktiga för biologisk mångfald. I enskilt ägd skog finns fler sådana grova träd än i skog som ägs av större skogsägare.
En större del av den enskilt ägda skogen har uppnått lägsta tillåtna ålder för slutavverkning. Detta beror sannolikt på att enskilda skogsägare i genomsnitt avverkar när skogen är äldre.
Enskilt ägd mark innehåller dock inte mer av alla parametrar som är viktiga för den biologiska mångfalden. Död ved finns det mer av hos de större skogsägarna. Det beror sannolikt på att enskilda skogsägare är mer aktiva i att ta hand om enskilda träd och därmed i större omfattning tar hand om enskilda vindfällen. Även detta visar dock på att skogen faktiskt brukas på olika sätt beroende på vem som är skogsägare. Alla ovan nämnda skillnader finns oberoende av var i landet skogen finns och är således inte slumpmässig.
Hyggena är mindre hos enskilda skogsägare. Statistik från Skogsstyrelsen visar att medelhygget i avverkningsanmälningar inom familjeskogsbruket var 3,4 hektar 2021 medan det hos större skogsägare var 5 hektar. Skillnaderna har minskat då bolagen halverat den genomsnittliga arealen för hyggesanmälningar sedan millennieskiftet. Stora hyggen är ofta negativt för upplevelsevärdena. Jag är däremot tveksam till att det bara är negativt ur biodiversitetssynpunkt förutsatt att den sammantagna hyggesarealen är densamma.
Större och mindre skogsägare bidrar till och påverkar mångfalden på olika sätt. Det betyder inte självklart att det ena är bättre än det andra. Men den som säger att skogsbruket ser likadant ut oberoende av markägarkategori har fel. En variation i ägandet bidrar till en större mångfald i skogen.
Naturvård med mina ögon 
Det är jättebra för mångfalden i Sverige och utvecklingen av svenskt skogsbruk att Sverige har många privata skogsägare och att de är sinsemellan mycket olika (vilket inte betonas i artikeln). Mångfald!! Men jag tror också att en del av Sveriges framgång som skogsnation beror på att Sverige har stora bolag. Jag tycker de kunde tillåtas att bil ännu större så länge de huvudsakligen är svensk-kontrollerade. Ett undantag för SCA som redan är jättestort och därför jag inte vill se ännu större, trots att jag tycker de är bra. Jag tycker inte heller Sveaskog skall minska (det är positivt med en påtaglig men till storleken begränsad statlig sektor). Lite taskigt mot den privata sektorn att jag tror att det är bra om bolag som Holmen tillåts öka sitt skogsinnehav marginellt genom köp av privata. Den privata sektorn förefaller mig marginellt onödigt stor för att nå ”optimum”. Dessutom stör det min känsla för jämlikhet att somliga privatpersoner skall äga så mycket.
GillaGilla
Är det för att de enskildas skogar som helhet sköts eller är det för att delar faktiskt inte sköts som skapar skillnaden? För vilka skogar är de köpande organisationerna i första hand intresserade av, så länge tillgången finns? Så det finns en fördel med många ägare och det är att de inte sköter skogar jämt och de är inte beroende av inkomsten men däremot finns det ett beroende för att fylla våra industrier, på gott och ont.
GillaGilla
Intressanta data. En aspekt som du inte tar upp men som kan bidra till skillnaderna är var de enskilda markägarna har sitt innehav i relation till de övriga. Jag misstänker att det är mer knutet till kulturbygd, dvs kust och älvdalar framför allt i Norrland. Dvs de har bättre boniteter och mer igenväxande kulturmark, något som rimligen innebär bättre förutsättningar för lövträd.
Så skillnaderna kanske inte bara beror på ägarkategori..
GillaGilla