Får vi fler eller färre arter i svenska skogar?

Vad krävs för att den biologiska mångfalden ska anses vara bevarad? Att alla nu levande arter i Sverige finns i livskraftiga populationer? Eller att vi bevarat en rik men föränderlig biologisk mångfald? Ska vi se naturen som någonting statiskt eller något som ibland måste få förändras i en föränderlig värld, där dagens natur kanske inte ger oss de ekosystemtjänster vi önskar? Synen på vilken mångfald som ska bevaras är avgörande för hur vi anser att det går för den biologiska mångfalden i Sverige.

I Sverige tillkommer betydligt fler arter än vad som försvinner. Ungefär 2000 invandrade arter har enligt Naturvårdsverket upptäckts i Sverige, vilket ska jämföras med de 202 som enligt senaste rödlistan försvunnit från Sverige. Många av de nyetablerade arterna är förstås problematiska och räknas som invasiva arter, men de allra flesta bidrar till den biologiska mångfalden eller saknar betydelse för ekosystemens funktion, precis som de flesta inhemska arterna. Jag tror visserligen att vi ska vara försiktiga med att avsiktligt flytta arter, men de arter som kommer hit naturligt bör vi generellt vara tacksamma för.

Som jag skrivit i tidigare inlägg kommer vissa arter att minska eller dö ut oavsett vad vi gör. Men intressant i sammanhanget är att antalet utdöda arter i Sverige faktiskt minskar. Dag Lindgren som ur flera perspektiv analyserat statistiken över utdöda och rödlistade arter har jämfört rödlistan åren 2000 och 2015 här. I rödlistan år 2015 hade vi 202 utdöda arter medan vi enligt rödlistan år 2000 hade 249 utdöda arter. Antalet utdöda arter har alltså minskat med 47 stycken på 15 år. Utdöendet i Sverige är idag negativt! Faktum är att 100 av de arter som var utdöda år 2000 inte längre är utdöda idag. Det beror förstås på att arter antingen återupptäckts eller återinvandrat till Sverige. Att en art förvunnit från Sveriges skogar behöver alltså inte betyda att den försvunnit för alltid. Detta eftersom de skogsarter som riskerar att dö ut i Sverige mycket sällan är hotade globalt.

Vi vet att vi i Sverige har en positiv utveckling för gammal skog, död ved och grova lövträd liksom för flera andra miljöer och strukturer som är viktiga för skogens mångfald. Det kommer att innebära att vi får alltfler arter i skogarna. Särskilt kryptogamer, vars sporer kan sprida sig mycket långt, kommer att öka när det blir fler lämpliga miljöer. Men även insekter kan komma långt bortifrån med rätt vindar, och vi vet redan att flera nya fågelarter på naturlig väg etablerat sig i Sverige.

Den hänsyn och de avsättningar som gjorts framförallt de senaste 20 åren har ännu bara till liten del fått genomslag i artsammansättningen. Detta dels för att de nya arterna ofta inte hunnit etablera sig och dels för att naturvärdena i huvudsak ökar med tiden. Den biologiska mångfalden i svenska skogar kommer i många avseenden bli allt rikare. Men så länge vi bara utvärderar mångfalden efter de miljöer och arter som minskar kommer många fortsatt hävda att trenderna är negativa.

Annonser

One thought on “Får vi fler eller färre arter i svenska skogar?

  1. DagL

    Det enklaste sättet att mäta mångfalden är artantalet (”richness”), mätt med detta sätt har alltså mångfalden ökat. Det därnäst enklaste sätta att skatta är med Simpsons index (dock med någon form av modifikation) se: http://www.countrysideinfo.co.uk/simpsons.htm Tror även detta skulle visa en mångfaldsökning! Jag har dock inte sett något seriöst sätt att mäta mångfalden av arterna i Sverige. Det betraktas som ett axiom att mångfalden minskar fast ingen har visat det!

    Gilla

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s