Ska människan få ta plats i naturen?

Skogsbruk, precis som jordbruk, påverkar naturen. Det brukade landskapet hyser andra arter än det obrukade. På gott och ont. Men av någon anledning accepterar vi att jordbruket påverkar mångfalden, men inte att skogsbruket gör det. Kanske är det uppenbart att vi varje dag behöver äta mat, men inte att vi varje dag använder skogsprodukter.

I debatten hör vi ofta att vi inte har tillräckligt med naturliga miljöer för den biologiska mångfalden. För att vi ska anses ha gynnsam bevarandestatus för naturtyper ska vi ha minst 20 % av de ursprungliga skogarna, vilket jag skrivit om här. Man bortser från att skogarna har brukats under lång tid och att vi inte kan förvänta oss samma artsammansättning som vi kanske hade i ett förhistoriskt samhälle.

Låt oss leka med tanken att även andra länder skulle ha samma synsätt. Att länder som för mycket länge sedan avskogades också skulle tvingas ha 20 % av landarealen beklädd med naturskogar för att mångfalden ska anses vara bevarad. Vissa arter kräver att en stor andel av landskapet utgör lämplig miljö. Men det relevanta för dessa arter är ju inte hur stor del av skogen som är lämplig, utan just hur stor del av hela landskapet som är lämpligt. Då hjälper det inte att man har mycket jordbruksmark eller hårdgjord yta.

Det anses märkligt nog inte alltid acceptabelt att vi brukar huvuddelen av skogen, men att lika stor andel av naturen i andra delar av världen brukas för exempelvis jordbruk. Dessa länder exporterar ofta jordbruksprodukterna på samma sätt som vi exporterar skogsprodukter. Är det verkligen sämre för mångfalden att vi brukar skogen med god hänsyn och avsättningar än att marken brukas som jordbruksmark eller för andra ändamål?

Trots att skogarna brukas hållbart talar man ofta i naturvårdskretsar om skogsbrukets historiska skuld. Vilken skuld har då alla de länder som tog bort skogen för hundratals eller tusentals år sedan?

Tjädern är ett bra exempel på hur skogsbrukets historiska skuld åberopas. Tjädern har haft en stabil eller något ökande trend de senaste 40 åren. Den klarar sig bra i de brukade skogarna. Ändå hävdar många naturvårdsföreträdare att den stabiliserat sig på en låg nivå jämfört med hur det var tidigare och att skogsbruket därför är ett problem för tjädern. Låt oss anta att de har rätt – tjädern var ännu vanligare förr. Kan vi inte i så fall ändå tycka att det är rätt bra med en stabil stam på 350 000 tjäderpar som representerar den största biomassan av alla Sveriges fågelarter. Att vi tillsammans med alla de nyttor skogsbruket ger också kan ha en hyfsat stor tjäderstam.

Jag tycker faktiskt också att man kan ifrågasätta synen att vi har en stor brist på död ved i skogarna. Riksskogstaxeringens data visar att vi idag har betydligt mer död ved i skogarna än vad vi någon gång haft under de senaste 100 åren. Se figuren nedan.

död vedVolym hård död ved utanför formellt skyddad natur. Figur från Riksskogstaxeringen.

Visserligen har skogar som aldrig brukats betydligt större mängd död ved än dagens skogar, och några arter behöver mer död ved än vad som finns i dagens skogar. Men är det verkligen skogar som aldrig brukats som ska vara förebilden? Skogsbruket har hållit nere mängden död ved under mycket lång tid. Ska vi verkligen eftersträva nivåer som vi kanske inte haft på ett par hundra år? Skogsbruk går trots allt ut på att tillvarata tillväxten och inte låta den dö i skogen.

Givetvis ska vi fortsätta spara död ved i våra skogar. Det är kostnadseffektiv naturvård. Med nuvarande utveckling torde arter knutna till död ved generellt öka i skogarna. Norska forskare gör samma bedömning. Även om enstaka arter har det svårt kanske vi ska vara nöjda med utvecklingen eftersom skogsbruket samtidigt ger så många fördelar.

Ur ett globalt hållbarhetsperspektiv är det bra att svenska skogar brukas. De skogsprodukter vi exporterar ersätter nästan alltid något annat som är sämre för miljön. Brukandet måste ske med stor hänsyn, och så att en rik biologisk mångfald bevaras. Men vi människor finns, och måste också få påverka naturen. Vi kan därför inte eftersträva en natur där människan inte har en plats. Skogsbruket har under lång tid påverkat artsammansättningen, men just nu får vi i många avseenden allt rikare skogar. Vi bör fokusera på att bibehålla denna trend och inte på det som kanske en gång var.

Annonser

5 thoughts on “Ska människan få ta plats i naturen?

  1. DagL

    Naturvårdsbeslut måste ofta utgå från kompromiss! Det leder till orimliga konsekvenser om man utgår från att varje enstaka arts eller habitats behov MÅSTE tillfredsställas enligt någon ekologs modellerande med osäkra modeller och osäkra indata (dvs t ex att fordringarna för gynnsam bevarandestatus måste vara uppfyllda).
    Det leder också till orimliga konsekvenser om enstaka lokala störningar av arter, som inte behöver vara rödlistade, skall kunna leda till att avverkningar förhindras mot markägarens vilja och till stort men för hen och utan kompensation.
    ”Kompromissandet” blir mycket enklare om det kostar staten. Dvs ett förfarande som liknar expropriering där marken blir naturreservat och markägaren inlöses med marknadsvärdet + 25%. Bättre är kanske om man kan komma överens om mindre ingrepp för lägre betalning. Tycker samhället ekotjänsten är värt det och marken betalas rimligt så tycker jag det privata ägarintresset får vika. Då tvingas samhället till kompromisser mellan olika önskemål eftersom pengarna inte räcker till allt och det blir en naturlig prioritering till det rätta.
    Kostar det inget för den som vill ha restriktioner blir det med automatik överdrivna krav. Och blir medlet att få igenom att väcka mest opinion så skadas skogsbrukets rykte av detta. Bättre om staten säger nej för att pengarna inte räcker, vilket är en eufemism för att annat är högre prioriterat.

    Gilla

    Svara
  2. Niklas

    Naturvården måste ske i samklang med äganderätten. Markägaren ska för det första inte påtvingas naturvård mot sin vilja och för det andra ska inte markägarens frivilliga naturvård kunna leda till konfiskation av markägarens mark.

    Gilla

    Svara
  3. Göran Rönning

    Kvalificerat struntprat.
    Att tjädern skulle må bra i dagens plantager är rena tramset, för att inhämta vetenskapliga fakta och ta del av seriösa forskningsrapporter kan jag hänvisa till http://www.tjaderobs.se
    Om inte det räcker, införskaffa då den nyligen utkomna faktaboken ”Tjädern och Urskogen” av Joelsson & Oldhammer 2016, kan beställas hos Votums & Gullers Förlag
    .
    DagL och anonyme signaturen Niklas är dessutom okunniga om hur verkligheten ser ut i dagens hårdexploaterade skogslandskap. Ovanstående figurer må fabulera bäst dom vill, men vetenskapliga fakta från ArtDatabanken, Naturvårdsverket, och oberoende forskare visar en annan verklighet, en verklighet som visar att de flesta antagna Miljömålen inte kommer att uppnås till år 2020-altså om 4 år.

    Gilla

    Svara
    1. gunnarlinden Inläggets författare

      Hej Göran! Jag har sett dig hävda detta förut samtidigt som du pekar på ”vetenskapliga ” fakta. Det är dock inte så att vetenskapssamhället stöder din bild. Svensk fågeltaxering (Lunds universitet) som har den mest objektiva och heltäckande inventeringen visar en stabil trend.

      Gilla

      Svara
      1. Göran Rönning

        Sruntprat – Svensk Fågeltaxerings uppgifter om att det finns 350 000 par tjädrar är rena fantasierna. Dom grundar sina påstående på hörsägen. Att inventera fåglar görs nämligen i huvudsak med hjälp av öronen säger dom själva. Att särskilja den betydligt vanligare ringduvans upplog från en tjäders uppflog är inte det lättaste och stora risker att förväxla arterna säger också Statens Naturvårdsverk i sin rapport att inventera skogshöns.
        Så skulle det vara intressant om du redovisade vilket forskarsamhälle som inte stöder våra, Tjäderobservatörernas betydligt mer långtgående studier på 50 år. av tjäderpopulationens utveckling. Vilka tjäderforskare stöder SOFs fantasier.? Upp till bevis. Och nu pratar vi om tjäderforskare.

        Dessutom Gunnar Linden, du ljuger värre än en häst travar, därför är också dina uttalanden i olika media med jämna mellanrum utan substans och verklighet. Du vågar ju inte ens ta en debatt med mig i massmedia- då tiger du fegt istället.

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s