Artskyddet och fågeltaxeringens sommarrutter

Så kom förra veckan domen om bombmurklorna i Värmland som klargör att lagstiftarens avsikt inte varit att artskyddsförordningen skulle innebära förbud som avsevärt skulle kunna försvåra pågående markanvändning. Domen är bra både för markägare och för naturvården.

Som naturvårdsföreträdare bör man knappast oroa sig för domen. Den innebär inte att skogsägaren får fritt fram att avverka, utan att myndigheterna nu tvingas ta ställning till om man vill avsätta skogen som reservat eller biotopskyddsområde mot ersättning. Tycker man inte det är värt pengarna får skogsägaren frihet att inom vissa begränsningar bruka skogen. Det gör naturvården kostnadseffektiv. Men domen är också en signal om att den som bevarar och utvecklar naturvärden inte ska drabbas ekonomiskt. Det tror jag på lång sikt även gynnar den biologiska mångfalden.

Men trots domen finns fortfarande stora osäkerheter kring artskyddsbestämmelserna och särskilt kring fåglarna. Domen ger visserligen en stark indikation på att även skogsbruksförbud orsakade av fågelförekomster medför en rätt till ersättning. Men samtidigt går det inte att säkert förutspå hur domstolar kommer döma i sådana mål. Och framförallt är det väldigt osäkert i vilka situationer fåglar kommer anses ha gynnsam bevarandestatus och när artskyddsbestämmelserna blir tillämpliga. Även om intrångsbegränsningen skulle tillämpas riskerar bedömningarna medföra byråkrati och orsaka många små, men obefogade intrång.

En del i problemet är den bilaga till Skogsvårdslagens föreskrifter som Skogsstyrelsen fastställt, där man listar ett 60-tal så kallade prioriterade fågelarter. Enligt föreskrifterna ska man, upp till intrångsbegränsningen, förhindra skador i livsmiljöer eller på substrat där dessa arter förekommer. Samtidigt blir listan vägledande för tillämpningen av artskyddsförordningen.

Ett kriterium för när en art tas med på listan är om den anses haft en kraftig minskning sedan 1980. Årtalet sägs vara satt för att det var vid den tiden (1979) som fågeldirektivet infördes. För mig blir det en märklig tidpunkt att jämföra med för att fastställa artens bevarandestatus. Mitten av 1990-talet hade varit en bättre utgångspunkt eftersom det bättre skulle spegla hur fåglarna klarar sig med dagens skogsbruksmodell. Det var då nuvarande skogsbrukspolitik fick genomslag. Men ännu viktigare är kanske att vi har trovärdiga uppgifter om fåglarnas utveckling. Den viktigaste källan för detta är Svensk Fågeltaxering.

Från 1998 finns bra data om flertalet fåglar genom taxeringens så kallade standardrutter. Dessa rutter har objektivt lagts ut i ett rutnät över landet. Utöver dessa finns sommarrutter och vinterrutter som ornitologer valt lokalisering på själva, men som sedan följts upp år efter år. De senare finns sedan 1975 och det är dessa som uppgifterna om fåglarnas förekomst 1980 bygger på.

Märkligt nog tycks utvecklingen för skogens fåglar se helt annorlunda ut om man tittar på de objektiva standardrutterna jämfört med sommarrutterna. Bilden nedan visar ett index för 21 representativa skogsfåglar. Den gröna linjen är sommarrutterna och den orange är standardrutterna. Det har gått betydligt bättre för fåglarna på standardrutterna.

vanliga-skogsfaglar

En förklaring till detta sägs vara att de ornitologer som själva valt sina rutter ofta valt plats nära där de bor, dvs ofta kring tätorterna. Risken är att det gått sämre för fåglarna kring tätorterna än i det övriga skogslandskapet. Detta kan ha betydelse, men personligen tror jag huvudorsaken kan vara en helt annan.

Den som själv väljer sin inventeringsrunda väljer sannolikt en plats där det finns mycket fåglar. Det är ju roligare att inventera då. Men risken är att man valt platser som haft fler fåglar än det genomsnittliga landskapet. Landskapet förändras, vissa skogar får fler fåglar och vissa får färre. Men de skogar som hade jämförelsevis mycket fåglar 1980 torde i genomsnitt ha färre idag. Om detta stämmer är risken stor att antalet fåglar överskattades vid inventeringarna 1980 jämfört med dagens inventeringar.

Många av de fåglar som finns med på Skogsstyrelsens lista över prioriterade fåglar för att de minskat kraftigt sedan 1980, har haft stabila eller positiva trender enligt standardrutterna. Att ta stöd i fågeltaxeringens sommarrutter för att bedöma fåglarnas bevarandestatus är inte rättssäkert. Åtminstone inte om det leder till restriktioner på skogsbruket som annars inte vore motiverade.

Annonser

5 thoughts on “Artskyddet och fågeltaxeringens sommarrutter

  1. Dag Lindgren

    Se http://www.fageltaxering.lu.se/sites/default/files/files/Rapporter/arsrapportfor2015kf.pdf sid 6 , de två övre högra figurerna. Där spårar man huvudorsaken till skillnaden. Sommarpunktrutterna är mycket få i Norrland inklusive Värmland, dvs större delen av skogsmarken är mycket dåligt täckt, medan standardrutterna täcker också skogslandet. Av någon orsak har fåglarnas utveckling sedan 1998 och troligen tidigare varit sämre i Södra Sverige. Jag tror högre befolkningstäthet är huvudorsak. Dvs jämförelser är rättvisande först efter 1998 och det finns anledning att förmoda att skogsfåglarna i genomsnitt klarat sig bättre än de gjort på de relativt tätbefolkade delarna av Götaland som inventeringarna med sommarpunktrutter bygger på.
    Eftersom det nu finns standardruttinventeringar sedan 1998, snart två decennier, tycker jag man skall lägga liten vikt vid de tidigare sommarpunktrutterna för skogsfåglar vid nationell analys.
    Om man skall diskutera det moderna skogsbrukets inflytande är det mer typiska och renodlade förhållanden i norr där huvuddelen av fåglarna finns, och de sista decenniernas utveckling är förstås mest relevant för nuvarande förändringstakt och riktning. Alltså skall bevarandestatus och rödliste- resonemang för fåglar fästa lite vikt vid utvecklingen före 1998. Eller såg 2000 får man en ”naturlig” gräns och tar hänsyn till svårigheterna vid övergång till ett nytt system.

    Gilla

    Svara
  2. Dag Lindgren

    På LRFs hemsida artskydd står https://www.lrf.se/om-lrf/organisation/branschavdelningar/lrf-skogsagarna/aktuellt-fran-lrf-skogsagarna/artskydd/
    Artiklar blir förstås lätt lite föråldrade. Några uppdateringar:
    ”Skogsstyrelsen har svarat att de ska verka för att Artskyddsförordningen utreds för att säkra att den blir tillämpbar, effektiv och rättsäker” Nuläge: tycker inte Skogsstyrelsen lyckats acceptabelt bra med detta.
    ”LRF driver just nu ett principmål angående artskyddet och är beredda att starta ytterligare ett principmål” Nu har LRF vunnit ett mål, kommer LRF att ”starta” (stödja) något mer snart?
    ”Just nu pågår också en s.k. public consultation om direktiven. Enskilda och organisationer kan där besvara ett formulär för att ge sin syn. Miljörörelsen i Europa driver en massvarskampanj kring detta” Nu kan konstaterats att miljörörelsen vann och det blev ingen ändring av direktiven.
    ”I EU pågår en ”hälsokontroll” av art- och habitat- resp. fågeldirektiven.”. Rapporten har kommit, den svenska skogen klarade sig ganska helskinnad, jag har summerat rapporten på https://marianneeriksson063.wordpress.com/2017/02/07/bomber-och-granater/#comment-552

    Gilla

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s