Kan strandskyddsområden anses vara skyddade enligt Nagoya-överenskommelsen?

I Sverige har vi en tradition att endast räkna strikt skydd, dvs skyddsformer som inte tillåter något brukande, i det som räknas som skyddad natur. Så är det inte i övriga världen. Exempelvis i Tyskland, som redovisar att de skyddar mer än 40 % av sin landareal, utgörs 90 % av den skyddade arealen av landskapsskyddsområden som i stor omfattning tillåter både jord- och skogsbruk. I Tyskland finns också ett vildhetsmål (das Wildnisziel), att två procent av landets yta ska bestå av vild natur till år 2020. Idag uppgår ytan till ca 0.5 procent. Men det är siffran 40 % vi i Sverige jämförs med. Likartade förhållanden råder på många andra håll i världen. Det gör att Sverige ofta tycks avsätta lite natur jämfört med andra länder när statistik om naturskydd redovisas. Men Sverige är i själva verket bland de länder i Europa som avsätter absolut mest natur genom strikt naturskydd, samtidigt som vi också använder skyddsformer som vi inte redovisar.

På FN-mötet i Nagoya 2010 gjordes en överenskommelse om att världens länder ska skydda minst 17 % av land- och sötvattensarealen. Det ska ske genom skydd eller andra effektiva bevarandeåtgärder och särskilt omfatta områden av specifik betydelse för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Det finns inget krav på att skyddet ska hindra brukande eller bevara ett ursprungligt tillstånd. Att skydda mot avskogning ses i stora delar av världen som viktigare än att förbjuda skogsbruk.

Det svenska strandskyddet syftar till att bevara biologisk mångfald, och att gynna ekosystemtjänsten friluftsliv. Det är alltså en skyddsform som helt uppfyller Nagoya-kriterierna. Med de nya strandskyddsbestämmelser som infördes för några år sedan är det mycket svårt att få dispens, och inte alls möjligt om man inte kan påvisa något av de sex särskilda skäl som anges i lagen. Strandskyddet hindrar, förutom byggnader, även anläggningar och åtgärder som påverkar friluftslivet eller växt- och djurlivet. Man kan idag inte räkna med att få anlägga en grillplats på sin egen mark. Skyddet torde i flertalet avseenden vara betydligt starkare än exempelvis de landskapsskyddsområden som finns i Tyskland. Ändå räknas det inte som skyddad natur i Sverige.

Men -, säger vän av ordning, – strandskyddet hindrar ju inte jord och skogsbruk. Just här har vi ett annat synsätt än den övriga världen. Ett skyddat område behöver inte skydda mot allt. Det är ofta effektivare att fokusera på de viktigaste hoten, i det här fallet exploatering av våra stränder.

Strandskyddet innebär en allvarlig inskränkning i den enskildes rätt att använda sin mark. Därför behöver naturvårdsmyndigheterna bestämma sig om huruvida strandskyddsområden verkligen är skyddad natur. Ska man fortsätta hävda skyddets stora vikt för naturvärdena och hävda behovet ett strängt skydd, kan man inte samtidigt med trovärdighet säga att det inte ska ses som ett skyddat område.

Annonser

One thought on “Kan strandskyddsområden anses vara skyddade enligt Nagoya-överenskommelsen?

  1. DagL

    1) Det är synd att internationella konventioner tydligen innehåller så mycket oklarheter vad de egentligen innebär.
    2) Det är inte bra att ha samma indelning av skyddat och oskyddat i olika sammanhang. Skall man räkna på Nagoya 2010 så är det omständigheterna som är relevanta i det sammanhanget som det skall räknas på.
    3) För företeelser som strandskydd och impediment tycker jag man oftast man skall försöka skatta den procentandel av det totala området som skall i sammanhanget betraktas som skyddat och inte försöka göra en förteckning av de objekt inom strandskydd som skyddas av specifika skäl. Det finns ett strandskydd och en del (X%) av det fyller det syfte som konventionen avser.
    4) Som jag tolkar det och regerings tidigare ställningstagande så borde det inte fordra intensifierade Naturvårdsavsättningar för att Sverige skall leva upp till Nagoya 2010.
    5) Det är ju naturligt att Naturvårdsintressen och framförallt organisationer som existerar för att bevaka Naturintressen och inte drabbas av de nackdelar mycket Naturvård medför, alltid kommer att räkna i överkant på behovet samtidigt som intresseorganisationer vars medlemmar utsätts för restriktioner utan full ersättning kommer att försöka räkna lågt. Intressena kommer alltid att hårdtolka ”reglerna” i den riktning de anser önskvärd. Experterna kan man inte heller lita på eftersom de övertolkar värdet av just sina pusselbitar. Och framtiden är alltid mycket oförutsägbar. Det är ju avvägningar vi har politiker till. Och politiker och regering får beslutsstöd via miljövårdsberedningen, som borde behandla frågor typ hur man skall se på strandskyddets skyddsandel i olika sammanhang.
    6) Jag tycker inte Naturvården inskränkt orimligt mycket på svenskt Skogsbruk hittills. Därmed inte sagt att alla vägningar är bra. Men en del av stämningarna och hårdtolkningarna uppfattar jag som så oroande så jag nu vanligen försöker agera på vad jag uppfattar som ”Skogsbrukets sida”. För stora delar av den befolkade värden är återbeskogning viktigt, men i Sverige finns mycket skog och då blir uthålligt brukande huvudsaken för Europas vedbod. Detta inför en överbefolkad värd med krympande resurser och mer koldioxid i atmosfären än på miljoner år och fortfarande ökande med oroande konsekvenser inför 2100.

    Gilla

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s