Vad gör Sverige till ett föregångsland i klimatarbetet?

Nyligen publicerade Skogforsk en rapport om skogsbrukets klimatpåverkan. Den visar tydligt att skogen gör störst klimatnytta när den brukas och när skogsprodukter ersätter produkter och bränslen som i stor utsträckning påverkar klimatet. Det står helt klart att de produkter som tas från skogen tagit upp lika mycket koldioxid som frigörs när de bryts ner eller förbränns. Detta samtidigt som skogens kolförråd inte minskar. Ändå menar fortfarande delar av miljörörelsen att skogen gör mest klimatnytta när den lämnas orörd.

Allt som växer i skogen kommer förr eller senare brytas ner eller förbrännas. Det innebär koldioxidutsläpp. Utsläppen kan ske antingen i skogen eller från skogsprodukter som tagits ut från skogen. För skogens nettoutsläpp spelar det därför på lång sikt ingen roll om produkterna tas ut ur skogen eller inte. Däremot har det betydelse om vi använder fossila produkter som skogsråvaran kan ersätta. Markens kolförråd ökar visserligen hela tiden, men tillväxten i markens kollager är bara ca en promille av tillväxten i träden. Det avgörande är därför hur träden används och hur fort träden växer.

De som hävdar att obrukad skog binder lika mycket kol som brukad skog har inte förstått utvecklingen för svenska skogar det senaste seklet. Kolförrådet ovan mark har fördubblats under denna period samtidigt som markens kollager sannolikt också ökat. Och ändå har merparten av skogarna slutavverkats minst en gång under perioden.

Samma naturvårdare som hävdar att de planterade skogarna blivit för täta för den biologiska mångfalden hävdar att naturskogar binder lika mycket kol som de som brukas. Någonstans stämmer det inte.

Skälet till att skogsägare planterat och vårdat sina skogar så att de blivit virkesrika och växtliga, är att man sett det som en investering. Hade man inte räknat med att kommande generationer en gång skulle få avverka skogen hade man aldrig gjort investeringen.

Det borde egentligen vara uppenbart att skog binder mest koldioxid när den brukas. Då blir miljörörelsens kvarstående klimatargument för att lämna skogarna orörda, att det är fel att räkna med substitution. Det finns ett synsätt där det helt enkelt inte är okey att konsumtion ersätts med annan konsumtion. Att koldioxid är koldioxid oavsett om den kommer från olja eller trä. Att mycket av träet blir toapapper, bindor och andra kortlivade produkter där det inte finns något oljebaserat alternativ.

Men substitutionen är relevant. Ungefär 80 % av vår skogsråvara går på export. Vi har en växande världsbefolkning med en ökande välfärd. Det är därför inte mycket som talar för att världens konsumtion kommer att minska. Kommer man inte använda skogsprodukter kommer man i de flesta fall använda något som är sämre för klimatet.

Frågan är hur Sverige bäst kan bidra till att begränsa de globala klimatförändringarna? Sverige är ett litet land med koldioxidutsläpp som ligger under världsgenomsnittet. Alla insatser är förstås viktiga, men det får begränsad effekt globalt om vi minskar våra utsläpp. Ändå kan Sverige ha en viktig roll i klimatarbetet –som ett föregångsland. Men vill vi att andra länder ska följa våra exempel måste vi visa att det är attraktivt. Minskningen av utsläppen måste ske med en bibehållen välfärd och en god ekonomi. Innebär våra åtgärder att Sverige halkar efter i välfärdsligan kommer man inte se oss som föregångsland. Kan vi inte behålla en stark ekonomi kommer vi inte ha råd med de satsningar på forskning, utveckling och innovation som behövs för att ligga kvar i toppen.

För att människor runt om i världen ska acceptera klimatbegränsande åtgärder tror jag framförallt att det måste finnas alternativ till det som belastar klimatet. För de flesta människorna i världen är inte minskad konsumtion något som väcker lusten till ett klimatsmart liv. Det är här substitutionen blir så viktig. Ska vi få fler i andra länder att engagera sig för klimatet är det knappast heller framgångsrikt med budskapet att vi ska sluta använda toapapper och bindor. Vi måste visa att man kan leva ganska gott med liten klimatpåverkan. Skogens kanske viktigaste betydelse för klimatet är kanske just att visa att detta är möjligt.

I Sverige kan vi utan större uppoffringar minska delar av vår konsumtion. Vi kan flyga mindre och oftare ta cykeln till jobbet. Det är angelägna åtgärder. Men det är knappast där vi kommer ses som ett föregångsland. Föregångsland blir vi när klimatarbetet kan ske utan försämrad välfärd – eller ännu bättre – med stärkt välfärd. Och när vi kan visa att det finns klimatsmarta alternativ. Då är skogen vår största tillgång.

Annonser

11 thoughts on “Vad gör Sverige till ett föregångsland i klimatarbetet?

  1. Dag Lindgren

    Att framgångsrikt anlägga bra skog är mycket svårare än det verkar. Sverige har under ett århundrade utvecklat ett system med utbildning, forskning, frö- och plantproduktion, industri, skoglig naturvård, ägardiversitet och debattdiversitet, handel, inga gränskonfliker och inga upprorsröresler. Fred med erkända gränser över tvåhundra år. Samarbete kapital och arbete. En skog med en fördubblad virkesvolym på hundra år och den obrukade skogen står för uppemot en femtedel av förrådsökningen. Den skog vi anlägger får mycket större kollagringskapacitet än den vi avverkar om det skulle göras mer lönsamt att lagra kolet än använda råvaran i framtiden. Sverige kan verkligen tjäna som ett förebild och expertis för världen, om inte den ideela naturvården gör sitt bästa för att undergräva detta. Men skydda skogen får ändå inte många likes för sina analyser. Och trovärdigheten hos de folkvalda är låg eftersom de skurit ner anslagen och det förefaller som avsikten inte är att återupprätta en del anslag.

    Gilla

    Svara
  2. Dag Lindgren

    Hybricon har utveckla teknologin för att tappa nästan oändlga energiresurser från fjärran svarta hål https://www.svtplay.se/svarta-halens-morka-kraft men hamnar i småaktiga domstolar https://www.avanza.se/placera/pressmeddelanden/2019/04/05/hybricon-hybricons-krav-pa-overprovning-avvisas-av-kammarratten.html Hybricon borde få mer ekännande för denna superviktiga utveckling och det är beklagligt att Umeå kommun inte varit mer stödjande för denna världsledandeaktivitet i stort inom Umeå kommun!

    Gilla

    Svara
  3. Dag Lindgren

    Hybricons affärside var riktig, det bevisades nyss att går att tappa av enoma mängder energi från svarta hål, Tyvärr tycks konkurrenterna mest ägna sig åt småaktiga juridiska krumbukter.

    Gilla

    Svara
  4. Niklas

    Med tanke på att koldioxidhalten /för/historiskt har varit mycket högre än idag, så kan man nog ta eventuellt bidrag från koldioxidhaltens ökning i atmosfären till dagens klimatförändringar med en stor nypa salt. Det finns många andra parametrar som påverkar klimatet mycket mer, så som solinstrålning, jordens lutning, variation i jordbanan runt solen m.m.

    Men det är ju bra att en högre koldioxidhalt minskar den onödiga fotorespirationen och därmed ökar trädens tillväxt. För trots allt är ju koldioxid livets gas nr 1, ty utan koldioxid, så hade vi inget växtliv och därmed heller inget djurliv.

    Gillad av 1 person

    Svara
  5. gronneskoger

    Som vanlig givende å lese bloggen din.

    Som et resultat av de klimaendringer vi allerede opplever, vil vi få andre betingelser for insekter og sopp. Jeg mener at skoghygiene bør være en viktigere del av debatten. I mellomeuropa har det i lengre tid vært store barkebilleangrep. I Tsjekkia er visstnok 95 % av avvirkningen på billeskadet tømmer. Hvis får tilsvarende situasjon i Skandinavia får vi en større utfordring enn vi setter pris på. Jeg kjenner ikke til noe godt tiltak mot barkebiller. Det beste tiltaket er antagelig god skoghygiene og en frisk skog i god vekst. Det alene er et godt argument for et aktivt skogbruk.

    Gillad av 2 personer

    Svara
  6. Dag Lindgren

    Ny rapport från SLU om skogstillväxten, verkar vara ett av stegen att begränsa avverkningarna med av EU påbjudna uträkningar (LULUCF). Speglar negativ syn på ökad avverkning motiverad med tillväxtökningar sista decenniet.
    https://www.slu.se/globalassets/ew/org/inst/mom/ma/klimatrapportering/ru_lulucf_prognoser_vaxthusgaser_skog_skogsmark_slutrapport.pdf
    Citat : ”Analyserna i denna rapport visar
    att på kort sikt är det liten skillnad i klimatnytta mellan de olika scenarierna så länge
    som skogens produktionsförmåga bibehålls samtidigt som skogen inte dör. På lång
    sikt är hög varaktig produktion viktigt” dvs det är OK ur klimatsynpunkt med intensivt skogsbruk inklusive uttag.
    Två kommentarer:
    1. Det har inte beaktat att skogens produktionsförmåga kontinuerligt förbättras av genetiskt bättre material, Investeringen för detta är i huvudsak redan gjord. Förbättringen bygger på känd teknik. Dessa kontinuerliga framsteg kan röra sig om ett par procent på ett – två decennier och ca 10% ökat uttag till 2100.
    2. Koldioxiden gödslar skog och vegetation. Denna effekt antas ganska låg. menn med stigande koldioxidkoncentration bör man inte helt bortse från att diskutera den i progonser av framtida skogsproduktion,

    Gilla

    Svara
  7. Dag Lindgren

    Ca 20 % av skogstillväxten används till att ”permanent” inlagra kol, eller ivarje fall hidra den kommer ut i atmosfären, Detta sker till största delen i våra sämsta skogar med minst kapacitet att lagra in yttterligare kol. Det verkar förnuftigat att använda en del av den svenska skogen till att långsiktigt dra ut kol ur atmosfären, även om jag tycker vi kunde vänta med det något decennium så behövet blev större och incitamentet att minska utsläppen inte minskar. Jag tror dock upptaget kunde göras mycket effektivare om man avsatta välväxande planterade skogar i medelåldern, eftersom deras långsiktiga kapacitet att lagra in kol innan tillväxten stagnerar är mycket störrre,

    Gilla

    Svara
    1. Niklas

      Då får väl denna avsättning ske på statens mark då. Att ytterligare beröva privata skogsägare på produktiv skog känns fel, tycker jag.

      Dessutom så får ju även de skogar, som är avsatta för koldioxidfångst, ändå slutavverkas efter en tid. Ty annars tar ju självgallring m.m. över och ingen nettobindning sker.

      Gilla

      Svara
      1. Dag Lindgren

        Min ide var att om tio år kanske det betraktas som så viktigt att dra ut koldioxid ur luften till långtidslagring i träd att staten vill betala för det och då kan köpa lämpliga skogsbitar.
        Den nya inlagringen blir allt mindre men det lagras mycket mer i medelålders planterad skogs än gammal redan stagnerande skog och kapaciteten att lagra mycket i sekler är mycket större. Tror det är en dålig ide att försöka göra det utan relevant ersättning.
        På lång sikt tror jag det är vettigt att göra en del uttag i vad som nu är naturreservat där ingen avverkning planeras. Ibland på kortare sikt för att t ex ta ut granbarkborreangripna träd innan angreppet sprider sig.

        Gilla

      2. Niklas

        Tja, om staten/Sveaskog är beredd att köpa upp lämpliga fastigheter på den öppna marknaden, eventuellt styckar av lämpliga bitar och sedan säljer ut resten på öppna marknaden, så är det ju en sak. Om staten istället förbjuder vissa markägare att avverka/gallra sin skog på sedvanligt sätt, så är det ju en helt annan sak.

        Det första scenariot är ju i grunden helt ok, även om det säkert lär styra skogsfastighetspriset uppåt. Jag kan tänka mig att det säkert kan öppna upp för en del bolag att köpa en massa skog enkom för att kunna kvitta skogens nettotillväxt mot en del koldioxidutsläpp.En variant på vissa trädplanteringsprojekt med andra ord.

        Det andra scenariot är ju inget annat än statlig klåfingrighet och ska givetvis saboteras så långt praktiskt möjligt.

        Gillad av 1 person

  8. Dag Lindgren

    Gunnar anhängigjorde hur vanligt det var att skogsstyrelsen lade restriktioner efter avverkningsanmälan, som i praktiken hindrade avverkning. Jag trodde att det kanske kvantitativt var ett lite problem.
    Tomas Olsson skrev
    Apr 10 Be @Skogsstyrelsen om fullständig statistik vetja. Kanske redan är publicerat?
    Jag frågade och i fick svar:
    @Skogsstyrelsen Apr 11 Vår bedömning är att cirka 25% av de anmälda avverkningar inte genomförs inom 5 år från inlämnad anmälan.
    Tyckte att min fråga kanske var felformulerad och frågade igen
    @Dag_Lindgren Apr 11 Tack! Inte försumbart få! Fel fråga! Finns också statistik om hur många avverkningar som anmälts men inte blir av de senaste säg två åren, som på något sätt har ifrågasatts av skogsstyrelsen?
    Och fick då svar
    @Skogsstyrelsen @Dag_Lindgren @skogstol @GuLinden
    ”Nej, den statistiken har vi tyvärr inte.”
    Är det så mycket som tiotalsprocent som i praktiken kan ”drabbas” och om skogsstyrelsen inte känner till det det känns det inte bra. Men å andra sidan är det ju klok markägarstrategi att ha ett antal alternativ till föryngringsavverkning i förråd om någon skulle ge mycket trassel.

    Gilla

    Svara

Lämna ett svar till gronneskoger Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s