Hur kan skogens klimatnytta bäst öka när nettotillväxten sker i naturvårdsavsättningarna?

Under Almedalsveckan i Visby höll Future Forests ett intressant seminarium under rubriken Vad räcker skogen till? Utgångspunkten var att vi faktiskt avverkar huvuddelen av den tillgängliga tillväxten och att skogen därför inte räcker till nya samhällsmål om att ersätta fossila produkter och bränslen. Åtminstone inte utan att hitta ny råvara.

Sveriges skogar växer varje år med ungefär 120 miljoner kubikmeter samtidigt som vi avverkar drygt 90 miljoner kubikmeter. Det innebär att vi bara avverkar drygt 75 % av tillväxten. Ändå konstaterar man att vi i stort sett avverkar lika mycket som den tillväxt som är tillgänglig för skogsbruket. Det beror på att en stor del av tillväxten sker i skog som undantagits från skogsbruk. De nästan 25 % av tillväxten som inte är tillgänglig sker främst i olika avsättningar för naturvård, men en del blir också död ved som successivt bryts ner i den brukade skogen. Här räknas ändå inte de trädbärande impedimenten, som inte heller är tillgängliga för skogsbruket, in. Där är tillväxten visserligen låg, men i gengäld har de en areal som är lika stor som de produktiva avsättningarna tillsammans. En betydande del av våra skogsresurser används för naturvård!

Fokus på seminariet var hur vi bäst ska använda den tillgängliga resursen, och om den kan ökas med tillväxthöjande åtgärder. Men seminariet väcker också frågan om hur mycket skog som kan avsättas för naturvårdsändamål, och hur den avsatta skogen ska skötas, för att inte klimatarbetet ska försvåras. Miljörörelsen lyfter ofta att vi kan kompensera den skog som blir otillgänglig med minskad konsumtion. Det är förstås i många avseenden önskvärt. Men även om så skulle ske i Sverige finns det globalt ett nästan obegränsat behov av att ersätta fossila och miljöskadliga produkter. Avsättningarna får därför också negativa miljökonsekvenser. Det finns en motsättning mellan dagens bevarandeåtgärder och klimat, som miljörörelsen ogärna vill erkänna. De som hela tiden vill ha mer avsättningar är svaret skyldiga hur vi på annat sätt ska kunna hjälpa till att fasa ut oljan.

Vad händer då med tillväxten i de avsatta skogarna? Till en början kommer skogarnas virkesförråd att öka. Skogarna blir allt tätare och mörkare. Men succesivt kommer träd att dö, och på lång sikt kommer avdöendet vara lika stort som tillväxten.

Jag tror inte att det är önskvärt att de skogar som i första hand ska producera biologisk mångfald blir alltför täta. Igenväxning och alltför täta skogar är trots allt bland de viktigaste problemen för många av de arter som minskar. Att låta 25 % av virket dö och brytas ner i skogen är knappast heller önskvärt ur ett klimatperspektiv.

Ska vi fortsätta öka våra naturvårdsavsättningar måste vi sänka våra klimatambitioner eller intensifiera skogsbruket på den brukade marken. Jag tror produktionen kommer att öka bl.a. till följd av klimatförändringar, och den kan öka mer genom bättre föryngringar, färre skador mm. Men ett alltför intensivt skogsbruk skulle vara negativt för många av skogens värden. Det är trots allt i den brukade skogen som den största delen av mångfalden finns. Det är ofta den som är viktigast för vår rekreation, det är där vi jagar och där vi plockar våra bär.

Vi måste förstås jobba på olika sätt för att effektivisera naturvården, men jag tror vi skulle vinna mycket på att oftare kombinera naturvård med brukande. Det innebär kanske att vi inte får allt, men vi kan få väldigt mycket. En stor del av mångfalden kan bevaras samtidigt som en betydande del av virket tas ut. Arter som missgynnas av mörkret skulle kunna gynnas av ett selektivt virkesuttag.

Alla fossila produkter kan inte ersättas med skogsprodukter. Men skogen kan bli en avgörande pusselbit. Det kan inte ske utan en förändrad syn på naturvården.

Annonser

5 tankar om “Hur kan skogens klimatnytta bäst öka när nettotillväxten sker i naturvårdsavsättningarna?

  1. Dag Lindgren

    Jag hoppas vi inte beslutar att 25% av skogens tillväxt på skyddad produktiv skogsmark inte kan nyttjas. En del uttag kan göras på skyddad mark av naturvårdsskäl eller där uttaget inte motverkar naturvården. För en del skyddad mark kan skyddet hävas när den inte längre betraktas som högt naturvärde. Och jag tror behovet av skydd överdrivs (arterna i skogen står inte inför något sjätte massutdöende). Fast ekonomiska skäl (dyra uttag och begränsad efterfrågan) kanske ändå gör att avverkning inte görs i all skog.
    En annan produktionsänkande mekanism är restriktioner på normal skogsmark, t ex kravet på hyggesfritt och misstänksamhet mot exoter, gödsling och ”plantage-liknande” skog samt strängare certifieringskrav.
    Den svenska skogens tillväxt ökar, bl a med skoglig växtförädling och varmare klimat, och det är nog inte orimligt att hoppas på reduktion av älgskadorna närmaste decenniet.
    De åtstramningar som väntar med den beslutade utsläppsminskningen resulterar nog i en politiskt mindre restriktiv hållning beträffande virkesuttag och produktionshämmande åtgärder.
    Mitt stalltips är att virkesuttaget ökar de närmaste decennierna.

    Gilla

    Svara
  2. Niklas

    Dessutom kar väl trädens tillväxt på grund av ökad koldioxidhalt i sig. Ty för växterna är ju i sanning koldioxid livets gas.

    Vad gäller skötsel av naturreservat och dylikt finns det ju också en etisk aspekt. Ty inte sällan har samhället kommit över den marken väldigt billigt så det blir nästan som häleri, d.v.s. att tjäna pengar å tjuvgods.

    Sedan är ju också frågan vilken sorts biologisk mångfald som ska gynnas, ty olika arter har ju olika krav på sin livsmiljö. Så beroende på hur det sköts så kan man ju också välja vilka arter man vill gynna.

    Gilla

    Svara
    1. Dag Lindgren

      Det är nog bra för skogstillväxten med mer koldioxid. Man kan spekulera över hur skogstillväxten ändras pga ”föroreningar”. En miljöfaktor som missgynnar den framtida skogsproduktionen är att kvävenedfallet och därmed ”naturlig gödsling” minskar.

      Gilla

      Svara
      1. Niklas

        Å andra sidan finns det ju kvävefixerande bakterier i skogen och de gynnas ju utav högre pH, om jag inte missminner min mikrobiologi. Mindre luftföroreningar ger ju ett mindre sur nederbörd och således mindre urlakning av baskatjoner. Men gammelskog sänker j pH-värdet i skogen, eftersom växtnäringsupptaget generellt försurar jorden. Så markens pH höjs efter en slutavverkning. Ja, det är inte helt lätt att förutse nettoresultatet av en viss åtgärd…

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s