Hur ska förändringar i rödlisteindex över tid tolkas?

Jag känner att jag behöver förtydliga mig kring rödlisteindex efter reaktioner jag fick på mitt förra inlägg. Jag fick en del reaktioner och alla syns inte i kommentarsfältet. Några menar att jag gör en felaktig tolkning av rödlisteindex. Att rödlisteindex inte ändrats ska enligt dessa tolkas som att hotet fortfarande är lika stort mot arterna och att arterna fortsätter minska i samma takt. Man hänvisar till Artdatabankens tolkning. Där anges att ”Jämförelsen mellan 2000, 2005, 2010 och 2015 års rödlistor visar att trenden är mycket stabil, dvs. den hastighet med vilken vi förlorar artmångfald har varken ökat eller minskat”.

Även Skogsstyrelsen gör en sådan tolkning i den årliga uppföljningen av miljömålet Levande Skogar. Där anges att Rödlisteindex visar att förlust av biologisk mångfald inte hejdats. Rödlisteindex tas också upp av Ulf Gärdenfors, Artdatabanken i senaste numret av Biodiverse där han menar att ”RLI är ett trögrörligt index och om det är stabilt över åren betyder det att utdöenderisken är likartad över tiden, inte att läget är under kontroll”.

Jag vidhåller. Det enda sätt man kan tolka ett oförändrat index på är att arterna inte i genomsnitt är närmare utrotning än de var år 2000. Artdatabanken misstolkar medvetet eller omedvetet sin egen statistik. Men framförallt pratar vi olika språk. Jag ska förklara.

Enligt Artdatabanken har indexet en skala mellan noll och ett, där noll betyder att samtliga arter i ett urval är utdöda, medan ett betyder att samtliga är livskraftiga. Ju närmare noll indexet ligger desto närmare är arterna utdöende i genomsnitt. Om indexet är oförändrat innebär det att de i genomsnitt inte är närmare att dö ut, dvs att nettoförlusten är noll. Ulf Gärdenfors har därför helt rätt när han säger att utdöenderisken är likartad över tiden. Risken att arter skulle dö ut ökar inte från år till år, vilket hade varit fallet om vi hade en nettoförlust. Arter som minskar borde ju med tiden löpa allt större risk att dö ut.

Att han menar att läget inte är under kontroll handlar mer om att vi har olika syn på hur allvarligt det är att vissa arter minskar samtidigt som andra ökar, och att det trots allt finns en risk att arter dör ut. Jag utesluter inte heller att han har rätt i att indexet är trögrörligt, vilket skulle innebära att bristen på förändring över 15 år inte säger någonting. Men det är trots allt Artdatabanken som publicerade figuren och måste tyckt att den visade något.

Men att indexet som Artdatabanken skriver visar att den hastighet med vilken vi förlorar artmångfald varken har ökat eller minskat håller jag inte med om. Rödlisteindex för ett enskilt år visar inte hastigheten med vilken vi förlorar mångfald. Det visar inte heller huruvida vi har en nettoförlust av artmångfald. Tänk er en hypotetisk situation där inga arter minskar. Likväl skulle många arter vara rödlistade på grund av att de är sällsynta. Indexet skulle fortfarande ligga under ett. Indexet skulle ocskå vara oförändrat över åren precis som det är i verkligheten.

Förlorar vi ingen artmångfald har förstås hastigheten varken ökat eller minskat. Men om vi hade en pågående nettoförlust av biologisk mångfald skulle ju arterna i snitt vara närmare utrotning idag än för 15 år sedan.

Arter som rödlistas för att de har små populationer eller för att de har små eller fragmenterade utbredningsområden borde i snitt få en allvarligare rödlistekategori om deras populationer minskar eller om deras utbredningsområden minskar eller blir mer fragmenterade. Rödlisteindex visar inte att detta sker.

Man kan möjligen hävda att arter som rödlistats endast för att de minskar (A-kriteriet) tycks fortsätta att minska. Det rör sig om 13 % av de rödlistade arterna. Men om de hela tiden fortsätter att minska borde några av dessa med tiden bli så sällsynta eller få så små eller fragmenterade populationer att de också kan listas med andra kriterier. Då borde de också hamna i en allvarligare rödlistekategori.

Rödlisteindex visar hur nära utdöende arterna är i snitt, inte hastigheten för utdöendet. Därför visar ett oförändrat index att arterna i genomsnitt inte närmat sig utdöende utifrån den kunskap vi har. Ingenting annat.

Annonser

10 tankar om “Hur ska förändringar i rödlisteindex över tid tolkas?

  1. Dag Lindgren

    Rödlistans ”risker” är ovetenskapliga och icke förankrade i verkligheten eftersom de är grovt överdrivna. Överskattade med en faktor minst 10! Att analysera och upplysa om hur detta är fallet får en mycket liten del av artdatabankens uppmärksamhet. Jag diskuterar detta och annat i den här bloggartikeln: http://daglindgren.upsc.se/Naturv/RodlisteuppdragProblem.pdf
    ”Att Artdatabanken tolkar rödlistan som risk (sannolikhet) för utdöende blir uppenbart om man tittar på Artdatabankens beskrivning av rödlisteindex (”rödlisteindex är en skattning på andelen arter som inte dött ut de närmaste 50 åren”).”

    Sedan tycker jag det är anmärkningsvärt och de kommentarer Gunnar här diskuterar inte syns i kommentarsfältet, omvärlden föredrar att framföra kvalificerad kritik i andra former än i den direkt anslutande diskussionen.

    Gilla

    Svara
    1. gunnarlinden Inläggets författare

      Självklart är det roligast att folk svarar i bloggen, men jag uppskattar även respons i samtal och mail mm.
      Däremot är det tristare med kritik i andra media där jag inte ges chansen att bemöta kritiken. Så var inte fallet här.

      Gilla

      Svara
      1. Dag Lindgren

        Visst kan du uppskatta personlig respons men vi andra vill ibland gärna se den. Jag tycker det knappast finns något ordentligt tillräckligt nyanserat officiellt försvar och motivering som ett svar på frågor i en dialog av ett rödlisteindex väsentligt högre än dagens och nära 1.

        Gilla

  2. Annsofi Collin

    Tack för mycket bra förklaring. Hamnade nyligen i en diskussion om artdataindex och min känsla är -tyvärr- att man feltolkar medvetet ibland. Lite som att prata om derivata med nån som hävdar att det egentligen bara finns plus eller minus.

    Gilla

    Svara
  3. Dag Lindgren

    Artdatabanken bedömer ca 20000 svenska arter varav ca 200 dött ut de sista seklerna.
    Rödlisteindex är en vägning av olika kategorier som sägs svara mot ungefär utdöenderisken de kommande 50 åren. Att detta är MYCKET grovt missvisande förbigås och kommuniceras inte med allmänheten eller berörda.
    Rödlisteindex är lägre än 0.9 dvs den förutspådda utdöenderisken de närmaste 50 åren över 10% men under de föregående tvåhundra åren har bara någon procent dött ut!
    Jag tycker ändå det är ett bra mått för att få en uppfattning om rödlistan sas förbättras. Tillståndet för de rödlistade arterna borde förbättras eftersom vi gör så mycket för dem, men ändå förbättras inte rödlisteindex. Nu är rödlisteindex trögt och en hel del åtgärder pågår, men det finns anledning till viss frustration om rödlisteindex inte minskar något 2020-2025.
    Jag anser ett konstant rödlisteindex kan tolkas som en förbättring. Även om få arter dör ut så ökar inte rödlisteindex och de döda arterna räknas in, så tillståndet för de icke döda rödlistade förbättrats.
    Risken för utdöende är låg. Det invandrar minst fem gånger så många arter som dör ut men dem vägrar Artdatabanken att räkna. Och antalet rödlistade minskar men icke rödlistade som ökar bryr sig inte Artdatabanken om. Så konstant rödlisteindex 2000-2015 visar att den biologiska mångfalden räknat på vettigt sätt ökar. Dock tydliggör för mig att den uteblivna uppgången i rödlisteindex att t ex den utvidgning av naturreservaten som är på gång är berättigad.
    Det finns annat i rödlisterapporten 2015. Man har tex räknat tillförsel och avgångar i rödlistan. Av de arter som var rödlistade 2000 är drygt en fjärdedel inte rödlistade 2015. Jag tolkar de så att en av de viktigaste orsakerna är att arters numerär och skattningarna av dem böljar upp och ner, (men jag vill inte heller bortse från effekten av vidtagna åtgärder). Men en motsvarande andel av alla arter har tillförts rödlistan 2015, så rödlistan har inte blivit kortare.

    En beskrivningen av beräkningen av rödlisteindex finns i ”Gärdenfors, U. (ed.). 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010 – the 2010 Red List of Swedish Species. ArtDatabanken, SLU, Uppsala ” Se sid 17: ”För att EU:s mål om att stoppa förlusten av biologisk mångfald till år 2010 ska vara uppfyllt, måste rödlisteindex vara lika med 1”. Helt barockt, orealistiskt, icke vetenskapligt underbyggt och ouppfyllbart. Detta är inte det enda ”målet” som inte uppfyller rimliga genomtänkta krav. Eftersom olika mål formuleras utan biologiskt kunskap eller eftertanke är det inte någon tungt argument i debatten att de inte uppfylls.

    Liked by 1 person

    Svara
    1. gunnarlinden Inläggets författare

      Tror de flesta förstår att det är något positivt att vi har sällsynta arter i landet. Det naturliga är ju att de flesta arterna är mer eller mindre sällsynta. Ett mål om ett Rödlisteindex på 1 är ett mål om att inte ha några (mycket) sällsynta arter.

      Gilla

      Svara
    2. Dag Lindgren

      Vi upplever en global människoorsakad klimatförändring. Denna kommer att orsaka förändringar i arternas numerär och utbredningsområden. Hittills tror jag påverkan av detta på Sveriges rödlisteindex varit liten. De ändringar och variationer i klimat och väder som skett på lokal och regional nivå är inte större än vad arterna upplevt vid många episoder de senaste årtusendena. De flesta av ”våra” boreala arter är också ganska resilienta och har god spridningsförmåga, annars skulle de inte invandrat sedan istiden. Visserligen har också de globala ändringarna pressat ned rödlisteindex även 2000-2015, men jag tror det är marginellt i förhållande till de ”naturliga” faktorerna som får arterna att variera (”bruset” som bidrar till att rödlisteindex aldrig blir 1).
      Men ungefär nu går vi in i ett läge där de regionala ändringarna är större och snabbare än arterna upplevt på några tusen år och detta kommer att pressa rödlisteindex nedåt. Jag tror detta genomslag kommer att dölja de förbättringar vi nu försöker få tillstånd i rödlistorna efter 2025, men fram till rödlistan 2025 tror/hoppas jag den kommer att förbättras pga av alla åtgärder vi gjort eller beslutat till 2020.
      Efter ca 2025 är det dock viktigast att begränsa de människopåverkade klimatförändringarna. Ansträngningar för att förbättra rödlistan eller rödlisteindex bör inte utformas så att de kan misstänkas motverka ansträngningarna att begränsa klimatförändringarna. Detta är en viktig aspekt på miljöeffekterna av skogsbruk och hur de skall hanteras. T ex att göra skogsbruk krångligare är fel väg om stora påtagliga effekter inte därigenom uppnås.

      Liked by 1 person

      Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s