I vissa kretsar har det närmast blivit en sanning att vi har en pågående förlust av biologisk mångfald i svenska skogar. De har rätt om de med det menar att det finns arter som sakta är på väg att dö ut. För så har det alltid varit. Arter dör ut oberoende av människans existens, och nya arter tillkommer. Sannolikt sker dessa processer fortare idag än innan människan tog plats i landskapet eftersom artsammansättningen har präglats av ett landskap som ser helt annorlunda ut än dagens. Det har missgynnat vissa arter och gynnat andra. Men det betyder inte att vi har en nettoförlust av biologisk mångfald.
Huruvida vi har sällsynta och minskande arter borde inte vara det viktiga när vi utvärderar skogsbruket. Att vi inte skulle ha det vore onaturligt. Det viktiga borde vara om vi har en nettoförlust av biologisk mångfald, dvs en utarmning av mångfalden.
Jag hör företrädare för myndigheter, miljörörelsen och politiken hävda att mångfalden utarmas i Sveriges skogar. Men jag har faktiskt inte sett några belägg för att så är fallet totalt sett.
Man hänvisar ofta till att många skogslevande arter är rödlistade. Men rödlistan visar ju egentligen bara på att det finns arter som är minskande eller sällsynta. Och det ställs inte i relation till att det finns arter som ökar. Jag tvivlar inte på att många arter minskar, men vad gäller de stora artgrupperna bygger rödlistan mer på antaganden än på faktisk statistik över arternas utveckling. Bland de artgrupper där vi faktiskt har statistik, som för däggdjur och fåglar, går det bra för arterna. Likaså vet vi att vi har en positiv utveckling för många av arternas miljöer.
Rödlisteindex är ett mått i skala 0 till 1 som beskriver i vilken omfattning arter i en viss grupp är hotade. Ju närmare 0 indexet är desto närmare utdöende är arterna i genomsnitt. Ett index på 1 innebär att alla arter har livskraftiga populationer. Oavsett landskapstyp ligger indexet på ungefär 0,9. Jordbrukslandskap och marin miljö avviker något med några hundradelar lägre index, vilket möjligen indikerar att mångfalden är något mer hotad där, eller att omsättningen av arter är större.
Men det intressanta är att rödlisteindex i praktiken är oförändrat mellan år 2000 och år 2015. Se följande bild från Artdatabanken:
Arterna är alltså utifrån Artdatabankens egna uppgifter inte ett dugg närmare utrotning i genomsnitt än de var år 2000. Rödlistan och hur den förändras visar alltså inte på någon nettoförlust av biologisk mångfald bland de arter Artdatabanken bedömer.
Jag tror det stora misstaget man gör är att man tror att det alltid är dåligt att arter är rödlistade. Men ju fler arter vi har desto fler är sällsynta eller minskande och blir därmed rödlistade. De flesta arterna är naturligt sällsynta. Sen vet vi förstås inte hur stor andel av arterna som hade minskat om människan inte varit på plats.
För ett par år sedan genomförde LRF Skogsägarna tillsammans med KSLA ett seminarium med rubriken ”Nedåt eller uppåt för skogens mångfald?” Några av landets mest initierade forskare på området gav tillsammans med andra aktörer sin bild av hur skogens mångfald förändras. Den slutsats man kunde dra från seminariet var nog att det inte finns någon entydig bild av hur det går för biodiversiteten. Seminariet sammanfattas här på s 16-18.
Förlust av biologisk mångfald är globalt ett mycket stort problem. Till skillnad från i svenska skogar står även många däggdjur och andra ryggradsdjur under hot om utrotning. Det är viktigt att det uppmärksammas. Men den som hänvisar till utarmning av biologisk mångfald i utvärderingar av skogens miljömål eller för att svartmåla det svenska skogsbruket, har dåligt på fötterna.
Vi bör fortsätta effektivisera naturvårdsinsatserna och bli ännu bättre på hänsyn till vissa arter. Men det ska vi göra oavsett om mångfalden ökar eller minskar.
Naturvård med mina ögon 
Jag tar tillfället i akt att argumentera mot uppfattningen som sprids av Rockström m fl om att utarmningen av den biologiska mångfalden är det område där vi globalt ligger högst över de ”planetära gränserna” när det gäller människans och civilisationens överlevnad. Skälet att bevara den är för att upprätthålla moralen för den civiliserade människan och en slags ”lyxkonsumtion”.
Människan har utrotat hälften av megafaunan, men jag tror inte vi skulle ha det bättre om mammutarna fanns kvar. Vi har utkonkurrerat många av de stora rovdjuren, men jag tror vi skulle klara oss bra utan dem. Att jag tycker t ex vi skall ha frilevande varg i Sverige är mer av kulturella än biologiska skäl, vargen har givit så starka avtryck i vår historia och det vore en fin upplevelse att höra vargyl i natten. Av dessa kulturella/historiska skäl tycker jag det är tråkigt att vargen de sista halvdecenniet minskat i storstädernas närhet. Av biologiska skäl (invandring) tycker jag acceptansen mot varg i norra Sverige är för låg. Men jag tycker detta kan tillräckligt beaktas med något färre vargar än vi har idag.
För hundra eller femtio år sedan trodde vi det fanns en stor potential att utveckla ännu ej domesticerade arter och att utnyttja gener från vilda raser i förbättringen av de domesticerade arterna. Men den absoluta huvuddelen av arterna som står för vår och våra djurs livsmedelsförsörjning är samma som för ett halv-sekel sedan. De har ändrats med medveten förädling, men ”vilda” gener har nu liten betydelse och avtagande betydelse och det ”lagras” mycket genmassa i speciella genbankprogram. För potentiella ”exoter” bevaras gener i inhemska program. Förädlingen har fått ökad potential att skräddarsy gener som i ökad grad möjliggör förbättring av befintliga sorter. Behovet att gå tillbaks till naturen minskar.
Det är en mycket liten del av biomassan för landlevande däggdjur som ligger i vilda djur, nästan hela biomassan ligger hos människor och husdjur. Ändå uppfattar vi i Sverige biomassan av älg som ett stort problem som vi (utom jägarna) gärna ser reducerat. Och biomassa är inte samma sak som biologisk mångfald. Även om jag tycker Skogsstyrelsens omsorg om den fågel som har i särklass mest biomassa av Sveriges fåglar (tjäder) är överdriven´.
Det pågår för närvarande en i arter räknat kvantitativt omfattande artutrotning ”antroprocen”. Men huvuddelen av utrotade landdjur lever på små isolerade platser (mest känt öar) och har marginell global betydelse. Isolerade platser har sin egen evolution som så småningom ger upphov till nya arter (som att Darwin fann olika finkarter på närliggande men ändå isolerade öar). De arter som försvinner har nästan alltid små spridningsområden och alltså liten global betydelse.
Försvinner en art försvinner dess ekologiska plats. Men är det något det är gott om är det arter och andra arter står redo att fylla tomrummet.
När den biologiska mångfalden i Skogen kommer upp så betonar inlägget (inklusive jag) ofta att mångfalden i världen är allvarligt hotad. Detta påpekande görs ofta lite överdrivet och detta leder också till att hotet mot mångfalden i den svenska skogen överdrivs.
GillaGilla
Fordi man noen ganger hører at «vi må verne skog for å stoppe tapet av arter» har jeg ved noen anledninger stilt spørsmålet: hvilke arter har dødd ut i Norge som følge av norsk skogbruk siste 50 år? Jeg har ikke fått noe vettugt svar på det. Vet du om det er dokumentert noen arter i Sverige som har dødd ut som en konsekvens av hvordan svensk skogbruk har blitt drevet i moderne tid? La oss si siste 50-100 år. Jeg mistenker at lista ikke er veldig lang.
GillaGillad av 1 person
Det är alltid svårt att säga när skogsbruk är orsaken. Men det enda exemplet man lyfter i Sverige är värmlandslav (trönderlav på norska), skaftlav och lillkuddlav som växte på endast en och samma lokal i norra Värmland, en fuktig ravin. Lavarna dog ut i samband med en avverkning i skogen intill. Detta var 1956 och därefter finns inga kända fall. Samtidigt är arter som bara finns på en lokal mycket känsliga för slumpfaktorer. Om det var skogsbruket under 1900-talets första hälft och tidigare, eller annat som var orsaken till att den bara fanns där är oklart.
GillaGillad av 2 personer
Takk for svar. Det er selvfølgelig vanskelig å si noe sikkert om dette. Både fordi man ikke har oversikt over alle arter og fordi utdøing er vanskelig å dokumentere og har strenge krav til dokumentasjon.
Det er heller ikke en veldig konstruktiv spørsmålsformulering. Men er det er likevel interessant informasjon i tilfeller der skogbruket blir anklaget for å utrydde arter.
GillaGillad av 2 personer
Gunnar sade det väsentligaste om de arter som troligen kan kopplas till avverkningar, men jag har listat och kommenterat alla skogslevande arter som konstaterats utdöda sedan 1950 http://downto.dagli.se/?p=184
Det mest spektakulära är mellanspetten (dessutom är hackspettar överrepresenterade bland rödlistade). Skogsbruket de sista 50-100 åren har sannolikt bidraget till sämre förutsättningar för arten.
Jag har också tittat på resultaten från den norska rödlistan http://daglindgren.upsc.se/Naturv/Norsk_redlist2015.pdf
GillaGillad av 2 personer
Jag påpekade på twitter att ”hotet” mot norska skogsarter verkar sjunkit 2010-2015 och att frånvaron av skogsarter utdöda i norra Sverige sista femtio åren stämmer med frånvaron i Norge och att detta indikerade att ”hotet” var mindre i norra Sverige. Gunnar replikerade att:
1) Det finns fler arter i södra Sverige och fler av dem ligger nära gränsen för sitt utbredningsområde. Detta reflekteras i fler artutdöenden i Götaland än Norrland.
2) Förbättringen för skogsarter i Norge 2010-2015 tillskrivs huvudsakligen ”förbättrad kunskap” och endast i liten grad reella förbättringar.
Detta accepterar jag och mina argument var inte starka för att det är bättre i Norrland även om jag tycker de ger en svag indikation.
Däremot styrker de norska resultaten i någon grad att argumenten för skogsskydd av artbevarandeskäl ofta överdrivs, och ibland leder till omotiverat stora konsekvenser. Förbättringar av kunskapen ger långt större minskningar av uppskattningar av risken för utdöende än skogsbrukets effekter!
GillaGilla
Noen er det nok. Mer info her https://www.artsdatabanken.no/Rodliste/UtdoddeArter Husk også at utdøing er en prosess (utdøelsesgjeld), og at ikke observert på 50 er rimelig lenge og vanskelig å dokumentere.
GillaGilla
Hei.
Det er ikke noe i linken din som tyder på at noen av disse artene er utdødd på grunn av skogbruket, så vidt jeg kan se.
Jeg er innforstått med at dette er vanskelig å dokumentere. Det er egentlig noe av poenget.
Flott med svar. Jeg setter pris på litt motbør 🙂
GillaGillad av 1 person
Visst är utdöende en process som är svår att dokumentera. Precision och säkerhet blir ofta låg. Det skiljer sig mycket mellan arter. För några utdöda arter är skattningen av tidpunkten ganska säker, men för de flesta blir det en lång, men varierande fördröjning. Den relativt låga dödligheten i skog de sista femtio åren reflekterar delvis faktorer som ligger mer än femtio år sedan. Men vi har avverkat, exploaterat och hårdutnyttjat skog sedan flera sekler! Så det är mycket kontroversiellt att skylla det nu låga av skogsbruk orsakade artutdöendet på att det inte visat sig än!
Eftersom en högljudd retorik, som får gehör hos beslutsfattande politiker och allmänhet, i hög grad baseras på utdöenderisken, så MÅSTE den diskuteras. Själva iden med rödlistan är en uppskattning av utdöenderisken men skalan har satts så att denna uppskattning överskattar utdöenderisken med en faktor större än tio. Denna grundläggande brist i vetenskaplighet ger i sig förutsättningar för motsättningar och högljudd retorik.
GillaGillad av 1 person
Jag tycker också man inte tar hänsyn till klimatförändringarna i naturvårdsarbetet. Högre temperaturer i vatten och luft kommer innebära helt nya förutsättningar för ffa de känsliga arterna. Gamla arter kommer minska snabbare och nya kommer växa sig starkare. Exv den så aktade flodpärlmusslan är ju känslig för högre vattentemperaturer. Om den överlever eller inte hänger således inte främst på människans naturvårdsarbete utan vår förmåga att bromsa klimatförändringen.
GillaGilla
Jag håller med, men det är vanligen kontroversiellt och tröghet om hur.
Det är önskvärt med större tolerans för att en del arter minskar och får ändrade utbredningsområden.
För att bromsa klimatförändringarna är det önskvärt att utnyttja fotosyntesen i skogen bättre med bättre skogsskötsel, men observera kampanjen mot ”skogsplantagerna” och att utnyttja skogsprodukter till bränsle.
En konsekvens av uppvärmningen är att sydgränsen för de nordliga arterna nordförflyttas. Varför då genomdriva avverkningsförbud för att minska risken för fågeln i områden nära dess sydgräns utan att diskutera klimatförändringarna?
GillaGilla
Två tankar.
Den ena är att jag tror författaren har missuppfattat indexet. IUCN har tagit fram indexet och på deras sida går det att läsa mer. SLU förklarar det kortfattat på sin hemsida:
” Om indexet har samma värde vid två olika tidpunkter, t.ex. år 2005 och 2010, innebär det inte att ingen förlust av biologisk mångfald skett under perioden utan att takten för den förlust som skett har varit konstant”.
https://www.artdatabanken.se/var-verksamhet/rodlistning/forklaringar-och-definitioner/rodlisteindex/
Den andra. Biologisk mångfald handlar inte enbart om arter i sig utan också den genetiska mångfalden inom en population, de ekosystem arterna lever i och det komplexa sambandet mellan arter. Det mäts således inte i artantal.
GillaGilla
Se mitt inlägg 11 feb där jag utvecklar eventuella missuppfattningar om indexet https://gunnarlinden.wordpress.com/2018/02/11/hur-ska-forandringar-i-rodlisteindex-over-tid-tolkas/.
GillaGilla
Det är dina egna missuppfattningar du utvecklar. Jag tycker du lägger onödigt mycket tid på tolkning. Som du säger innebär ett värde av noll ett fullständigt utdöende och en siffra av ett tyder på en livskraftig art, grupp av arter eller dylikt. En siffra under ett innebär således en minskad biologisk mångfald och att det inte förändras över tid betyder att minskning inte ökar.
GillaGilla
Nja, jag menar att vi inte nödvändigtvis behöver ha en minskad mångfald för att vissa arter minskar. Andra kan ju öka. Det kan vara arter som tidigare varit rödlistade eller helt andra. Ett oförändrat index visar som sagt att arternas situation inte försämrats i snitt vad man kan se utifrån deras rödlistekategori. Och ett index under 1 kommer vi få bara av att vissa arter är naturligt sällsynta.
GillaGilla
Gunnar kunde faktiskt ta i lite mer med hur missledande Artdatabankens djupt ovetenskapliga tolkning av RLI är. Jag saxar ur http://downto.dagli.se/?p=196
”Tolkningen att rödlisteindex faktiskt prognosticerar utdöendet tycks vara vedertagen och finns inte bara i Artdatabankens beskrivning. Ur ett dokument från Naturvårdsverket saxas ”Rödlisteindex kan anta värden mellan 0 och 1 och visar hur stor andel av arterna som förväntas finnas kvar inom den närmaste framtiden.” I Artdatabankens redogörelse för rödlistan 2010 (Gärdenfors 2010) står på sid 82: ”RLI tyder på att uppemot 30 % av arterna för vilka naturskog är viktig kan komma att dö ut från Sverige inom det närmaste halvseklet.”,
Detta är en överdrift av utdöenderisken med en faktor 40 eftersom RLI skattar 2.5% av sannolikheten för utdöende inom 50 år. Den rätta siffran skall vara en procent!
GillaGilla