Var finns FSC:s sociala ansvar?

Ingen vet idag hur mycket som kommer bli nyckelbiotop i Skogsstyrelsens nya nyckelbiotopsinventering. Men med den nivå man lagt den senaste tiden verkar det som om en mycket stor andel av den slutavverkningsmogna skogen i nordvästra Sverige riskerar att bli nyckelbiotop. Stickprov på Holmens mark i Ströms Vattudal i Jämtland indikerar att nästan all deras slutavverkningsmogna skog där bedöms som nyckelbiotop. Det kanske inte är sannolik att situationen är den samma i resten av det som i nyckelbiotopssammanhang kallas för ”Nordvästra Sverige”. Det rör sig trots allt om en fjärdedel av landet. Men risken är stor att betydande delar av skogen i detta område i praktiken blir obrukbar i till följd av Skogsstyrelsens bedömningar och till följd av FSC:s regelverk.

FSC säger sig ha som mål att utveckla skogsbruksmetoder som på bästa sätt tar hänsyn till miljön och sociala förhållanden. Man arbetar utifrån tre olika kammare – en för miljö, en för ekonomi och en för social hållbarhet. De sociala aspekter man hanterar rör bland annat rennäringsfrågor och skogsarbetares villkor. Men man tycks helt negligera de sociala effekter nyckelbiotopsinventeringen får på tredje part. De som drabbas värst är nämligen inte de certifierade skogsbolagen, utan enskilda skogsägare som sällan är FSC-certifierade. Men även hela bygder kan drabbas.

Det handlar sannolikt om tusentals enskilda skogsägare som riskerar att inte kunna sälja sitt virke med den oligopolsituation vi har på massavedsmarknaden där alla aktörer är FSC-certifierade. Anledningen är att FSC-certifierade bolag anser sig tvingade att bojkotta virke från nyckelbiotoper. Detta även när staten inte tycker det vara värt pengarna att skydda biotoperna, och oavsett vilka konsekvenser det får för markägaren.

Värst riskerar situationen att bli i nordvästra Sverige som på många håll redan idag har problem med befolkningsunderlaget. För det man nu gör, genom nyckelbiotopsinventeringen och certifieringsreglerna, är att man dränerar dessa landsdelar på ekonomiska resurser.

Jämtländsk nyckelbiotop

Jämtländsk nyckelbiotop?

Många boende i Norrlands inland kan idag renovera sina hus eller göra investeringar i jordbruket tack vare inkomster från skogen. Investeringarna skapar arbetstillfällen i form av hantverkare som gör dessa renoveringar och handlare som säljer material till byggena. Man glömmer lätt att skogsinkomsterna ofta är förutsättningen för ett livskraftigt jordbruk och för att husen i byarna ska hållas i skick. Utan skogsbruket skulle fler hus förfalla och fler byar växa igen. Och ju fler som hindras bruka sin skog utan ersättning, desto fler investeringar kommer att utebli.

Om en mycket stor del av den avverkningsbara skogen blir nyckelbiotop riskerar det att slå hårt mot de landsdelar som drabbas. Lyckas inte Skogsstyrelsen få till en rimlig nyckelbiotopshantering ligger ett tungt ansvar på FSC:s intressenter att hitta lösningar så att inte enskilda och hela landsändar kommer i kläm. Att fortsatt hävda att man tar ett socialt ansvar utan att reda ut nyckelbiotopsproblematiken vore inte trovärdigt.

Den som köper virke från FSC-skogsbruk får idag inte det mervärde man tror. Samma villkor vad gäller nyckelbiotoper omfattar ofrivilligt även de som inte certifierat sig. Och det är ofta dessa som tvingas avsätta störst andel av sin skog. Det rimliga vore att högre krav ställs på skogsägare som faktiskt anslutit sig till FSC-certifieringen. Den som förbinder sig att inte avverka nyckelbiotoper har ju valt detta själv.

Ska nyckelbiotoperna fungera som ett positivt styrmedel för naturvården måste vi ha ett system där staten tar ansvar för de nyckelbiotoper skogsägare inte själva valt att avsätta. Då kan vi inte ha en certifiering som tvingar skogsägare att ta detta ansvar själva oberoende av om man är certifierad eller inte. Ingen borde mot sin vilja och utan ersättning kunna bli fråntagen sin brukanderätt. Det är en princip FSC också måste anamma om man menar allvar med sitt sociala ansvar.

Annonser

6 thoughts on “Var finns FSC:s sociala ansvar?

  1. Andreas Borg

    Naturvårdstrollet skränar i gnäLRF trumpeten. Du är duktig på att kritisera och skjuta in dig på värsta tänkbara scenario Gunnar. Men väldigt få och bra egna förslag på lösningar. Hur kan skogsbruket och skogsägarna själva göra rätt och kvalitativa avsättningar som är kvalitetssäkrade och egen finansierade Gunnar? Vad är ditt motförslag? Hur ska vi nå forskarnas mål om 20% avsättningar av den mest biologiskt viktiga skogen enligt dig om nu staten och FSC är så oerhört dålig på att göra det? Hur kan vi ha ett fungerande och internationellt seriöst skogsbruk i hela landet där bonitet och långa transporter till kusten gör skogsbruk i princip omöjligt. Enligt mig fokuserar du endast på att gnälla, förhala och inte på att se objektiva möjligheter. Hur kan man som skogsägarrörelsen representant så skjuta in sig på det förgågna och inte spåna kring lösningar på uppenbara problem. Du talar knappast för majoriteten av dina medlemmar, är helt övertygad om att många markägare vill se lösningar och branschutvecklande förslag, inte bara gnäll o dålig stämning. Du bidrar sannerligen inte till en konstruktiv och nyanserad debatt Gunnar.

    Gilla

    Svara
    1. gunnarlinden Inläggets författare

      Jag ser det i första hand som min uppgift att väcka frågor, men delar inte alls din syn att jag aldrig har förslag på lösningar. Läs exempelvis mitt förra inlägg där jag just föreslår lösningar. Läs gärna också inlägg som: https://gunnarlinden.wordpress.com/2017/06/30/kan-handlingsplaner-for-gron-infrastruktur-klargora-hur-etappmalet-om-skydd-av-landomraden-nas/ , https://gunnarlinden.wordpress.com/2015/11/09/skogliga-konsekvensanalyser-staller-naturvardsbehoven-i-ny-dager/ ,och https://gunnarlinden.wordpress.com/2017/09/25/hindrar-miljomalen-en-effektiv-naturvard/ som har tydliga förslag på lösningar. Sen kan det mycket väl vara så att vi har olika syn på hur naturvårdsfrågorna ska lösas.

      Gilla

      Svara
    2. Niklas

      Andreas! Det torde vara ytterst få skogsägare som ser några positiva möjligheter i att göra sin slutavverkningsmogna skog ekonomiskt värdelös, vilket de facto blir resultatet när skogen plötsligt klassas som en nyckelbiotop. Så Gunnar tar upp mycket viktiga frågor och frågeställningar, så han ska ha all heder av detta.

      Läs gärna http://www.op.se/opinion/debatt/debatt-norrskog-varfor-makt-och-tvang-i-skogen-i-stallet-for-dialog för att bättre sätta dig in i hur galet naturvårdssidan agerar.

      Gilla

      Svara
    3. Dag Lindgren

      Det vore bättre om de som tycker att någon inte gör rätt saker och önskade kommentarer om detta höll en mindre anklagande ton i ordalag som provocerar till polariserad debatt som inte är inriktad på att nå samförstånd. Det är bättre om kommentarer kan resultera i en reell debatt som kanske för något närmare konkreta lösningar.
      Förmodar att de syftar på Artdatabankens rekommendation att 20% av skogliga naturtyper bevaras, som inte är uppfyllt. Jag tycker själv Skogsstyrelsen varit allt för passiv med att prognosticera utvecklingen och vilka åtgärder som skulle fordras. Jag själv och många andra tycker det räcker med avsevärt mindre än 20%. Känner inte till att det finns accetabelt konkreta och övervägda förslag från någon om vad som borde göras för att uppfylla 20%.
      Jag tycker också vi har ett av det bästa skogsbruket och skogsforskningen i världen inklusive en internationellt konkurrenskraftig skogsnäring, TROTS låg bonitet, hög löner, omfattande naturvård och långa transporter. Jag hoppas det kommer att förbli så.
      Sedan bör man respektera att det ger restriktioner i att vara anställd. Man måste vara lojal mot sin arbetsgivare och inte alltför offentligt avvika från arbetsgivarens uppfattning. Men det är bra om problem löses i dialog där olika parter producerar en del av underlaget. Jag tycker Gunnars blogg är mycket bra ur den synpunkten.
      Jag tror inte det finns någon blogg i Sverige som är bättre på att ge många realistiska relevanta synpunkter. Vill någon nominera någon bättre?
      Heja Gunnar!!!! Fortsätt med den här bloggen och dess inriktning!

      Liked by 2 people

      Svara
  2. Niklas

    Å ska vi gå in på certifiering och socialt ansvar, så finns det mycket övrigt att önska av detta när det gäller FSC och dess fackliga regler. Om jag t.ex. vill anlita grannen till några dagars röjning, så måste jag, enligt certifieringen, antingen anställa grannen (vilket är ogörligt för några få dagars jobb) eller se till att grannen dels har ett AB med helst ett antal anställda och dels har diverse certifieringar, grönt kort etc. Mycket onödigt krångel för lite röjningshjälp, vilket utarmar landsbygden. Stor risk att det inte röjs innan gallring så länge detta krångel kvarstår.

    Gilla

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s