De trädklädda impedimentens bevarandevärden

Det finns delade meningar kring huruvida de trädklädda impedimenten, dvs de lågproduktiva skogar som producerar mindre än 1 m3 per hektar och år, ska räknas in i det som är skyddad skog. Dessa lågproduktiva skogar får inte brukas enligt skogsvårdslagen och har därmed per automatik ett skydd. Men i många fall vill man inte heller räkna den lågproduktiva arealen i reservaten som skog, utan man väljer att räkna på arealen produktiv skogsmark. Anledningen är att de lågproduktiva skogarna anses vara en annan landskapstyp, och att de inte anses lika artrika. Särskilt anses de hysa färre rödlistade arter.

För mig som har skog i Jämtland ter sig detta synsätt mycket märkligt. Jag har en hel del lågproduktiv skog, både rena impediment och skogar som precis klarar tröskeln för produktiv skogsmark. Här är det ofta mycket svårt att avgöra vad som är impediment och inte.

Marken i mina trädklädda impediment är ofta rik, med högörter, orkidéer och en markflora med betydligt större artrikedom än i den produktiva skogen. Men marken är blöt vilket begränsar trädens tillväxt. På närliggande marker där min morfar, eller de före honom dikat är skogen mycket växtlig.

I skogsimpedimenten på mina marker har vi stött på sällsynta arter som skogsfru och videsparv. Guckosko växer på flera platser. Men här finns även vanligare rödlistade arter som ofta anses höra gammelskogen till. Det gäller exempelvis garnlav, gammelgranskål, granticka, skrovellav och lunglav. Skulle verkligt artkunniga personer inventera skogarna är jag övertygad om att man skulle hitta många rödlistade arter, inte minst av mossor, lavar och insekter.

Även om granarna sällan är särskilt höga, är de ofta mycket gamla och ibland hyfsat grova. Impedimenten har under lång tid i huvudsak undantagits från skogsbruk och har inte påverkats av bränder i samma omfattning som den omgivande skogen. Det är i dessa skogar det är mest uppenbart att kontinuiteten under lång tid är obruten.

Om man frågar naturvårdens företrädare är det nog få som tycker att impedimenten ska få brukas som annan skog. När det kommer till kritan menar man nog att mina lågproduktiva sumpskogar har betydelse både för den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna. Få skulle nog visa en acceptans för att jag och andra skulle få dika våra sumpskogar för att höja produktionen. Man vill bara inte räkna in dem i den skyddade arealen eftersom det då blir svårare att argumentera för hur lite skog vi avsätter.

Jag anser att flera av mina trädklädda impediment har betydligt större bevarandevärde än nästan all produktiv skog på mina marker. De hyser naturvärden som inte finns i den produktiva skogen samtidigt som de är viktiga refugier för skogsarter som behöver kontinuitet och gamla träd.

Kanske sticker mina impediment ut just för att min skog ligger i en kalkrik trakt, och i det Skogsstyrelsen i nyckelbiotopssammanhang kallar nordvästra Sverige. Men för mig känns det märkligt att de inte anses hysa så höga naturvärden att de inte kan räknas in i den avsatta skogen. De trädklädda impedimenten må ha blivit obrukade av ekonomiska skäl. Det hindrar inte att de utgör ett värdefullt bidrag bland naturvårdsavsättningarna.

Annonser

8 thoughts on “De trädklädda impedimentens bevarandevärden

  1. Dag Lindgren

    När man internationellt skall redovisa hur många procent av arealen som är skyddat, tycker jag man skall räkna in skogliga impediment fullt ut. När det gäller att skapa eller stärka skydd bör man beakta och väga och optimera kombinationen av naturvärde, vad som tillförs i variation i naturvärde (olika slag av naturvärden skall värnas) och kostnaden (viktigaste ”kostnadskomponenten är hur värdefullt det är för skogsbruket.) Detta resulterar bl. a. i att större andel blir skyddat av skogliga impediment och besvärligt belägen skogsmark.

    Gilla

    Svara
  2. Niklas

    Självfallet skall impediment räknas in i andelen skyddad skog, så länge skogsvårdslagen (eller annan lag/förordning uttryckligen förbjuder att den skogen brukas.

    Å som Gunnar antyder så är alltså ca 5,8 miljoner ha klassade skogsimpediment och ca 22,7 miljoner ha klassade som produktiv skog vilket ger ca 5,8/(5,8+22,7) = 20,3% av den svenska skogsmarken klassade som impediment. En inte ringa del av den svenska skogen med andra ord.

    Å vad sumpiga skogsimpediment och dikning beträffade så har jag några tydliga exempel på att dikning sätter fart på tillväxten, så att det inte längre klassas som impediment. Men då de fortfarande är lågproducerande jämfört med fastmarken, passar jag ändå på att avsätta dem som NS i skogsbruksplanen.

    Gilla

    Svara
    1. Dag Lindgren

      Det ser väl bra ut internationellt och överträffar vad Sverige åtagit sig om Sverige kommer till att säg drygt 30 procent av skogsmarken är skyddad. 20 procent skogliga impediment och säg drygt 10 procent diverse på produktiv skogsmark och annat. Men när kommer beslutet om hur mycket det är och vad kommer beslutet att bygga på?

      Gilla

      Svara
      1. Dag Lindgren

        Fast jag kanske tar i när jag tycker all impediment är skyddad. Den inte skyddad mot annan exploatering. Med global warming kanske impediment minskar. Inte ens naturreservat är skyddade mot allt, och även om de vore blir de ofta mindre värdefulla pga ”vanskötsel”. Man kanske skulle lägga någon slags vikter. Det skall ju fattas formella beslut om en siffra och det måste finnas regler för det och då tycker jag en stor del av de skogliga impedimenten skall med.
        Vad ”huvudsiffran” i rapport om uppnående av vad någon lovat tycker jag inte vi skall ha höga ambitioner så vi framstår som dåliga och hela tiden hackas på, men det hindrar ju inte att vi räknar ut mycket mer.

        Gilla

      2. Niklas

        Det byggs ju en del leder m.m. i reservaten, så då kan man ju fråga sig hur skyddade reservaten är också…

        Gilla

  3. Lars Laestadius

    Jag tycker att impediment en skall räknas in. Impediment är trots att ett juridiskt påfund – Moder Natur har inte skapat det.

    Men det finns även andra fällor att undvika.

    Andelen skyddad natur på nationell nivå säger föga om hur stor andel av olika landsdelar och naturtyper som är skyddad. Det nationella värdet döljer väsentlig variation och man bör inte stirra sig blind på det. De stora impedimenten i norr kompenserar inte bristande avsättningar i söder.

    Det är lätt att misstolka andelen skyddad skog. Utan hot behövs inget skydd, vilket väl är skälet till att klassningen av impedimenten diskuteras. Omvänt finns länder där hotet är så stort att skogen endast kan överleva i reservat. | sådana länder rakar andelen skyddad skog upp mot fulla hundra, vilket knappast är ett hälsotecken.

    Liked by 1 person

    Svara
    1. Niklas

      Tja, nu diskuteras ju nationella mål, men såväl ägofördelning som markanvändningshistorik skiljer ju mycket mellan olika delarna av landet, vilket gör att ett mål om si och så många procent skog ska vara skyddad/konfiskerad, till ett väldigt trubbigt mått.

      Å med tanke på hur markanvändningen sett ut i södra Sverige, så är det ju knappast någon natur som ska skyddas utan snarare diverse kulturhistoriska värden.

      Gilla

      Svara
  4. Lars Laestadius

    Jag är som sagt skeptisk till nyttan av att utforma ett nationellt mål för skyddad natur i termer av skyddad andel på nationell nivå. Det är för trubbigt, det mäter fel sak, och det inbjuder till misstolkning och även vantolkning.

    Man kommer att tänka på stackaren som tvangs att stå med ena foten i kan vatten och den andra i varmvatten för att njuta av medeltalets sötma och sällhet. Utan lämplig differentiering på naturtyp riskerar brister att döljas av överskott. Södra Sverige kompenseras av Norrland och produktiva marker av impediment. Risken är att både diskussionen och naturvårdsinsatserna hamnar fel.

    Juridisk status är inte detsamma som ekologisk status. Skillnaden kan vara stor. Det vi väl är intresserade av är det senare, gärna uttryckt i termer av både krantitet och kvalitet. Varför envisas vi då med att enfaldigt fokusera på det förra?

    Därmed inte sagt att juridiskt skydd saknar intresse. Själv tilltalas jag alltmer av idén att göra reservat av hyggen. Det är jämförelsevis billigt och kommer på sikt att skapa stora, skyddade naturvärden. Lämplig matt juridiskt skydd saknar intresse. Själv tilltalas jag alltmer av idén att göra reservat av hyggen. Det är jämförelsevis billigt och kommer på sikt att skapa stora, skyddade naturvärden. Lämplig metod i södra Sverige.. Skada att det inte gjordes för många decennier sedan.

    Vare sig det är avsikten eller ej så kommer mätetalet för andelen skyddad skog i Sverige att jämföras med snarlikt definierade tal för andra länder. Vi bör även därför vara varsamma med detta mått.

    Gilla

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s