Svenskt naturskydd i en internationell jämförelse

Härom veckan publicerade SCB statistik över skyddad natur i Sverige 2016. Knappt 13 % av landmiljöerna är skyddade som nationalpark, naturreservat, naturvårdsområden, biotopskyddsområden och Natura 2000-områden. Detta lyfts ofta som en mycket låg siffra vid en internationell jämförelse, och den sista tiden har en gammal debattartikel fått nytt liv i sociala medier, där Sverige uppges vara bland de länder som har sämst skydd i EU. Det stämmer att de flesta EU-länderna redovisar att de skyddar mer natur än vad Sverige gör. Problemet är bara att man jämför äpplen och päron.

Tyvärr saknas, såvitt jag vet, bra aktuella sammanställningar över den skyddade naturen i EU, så mycket av den statistik jag hänvisar till kommer från EEA:s rapport från 2012. Många länder redovisar att de skyddar mycket stora delar av sitt land. De flesta uppger minst 20 % och några länder redovisar att mer än en tredjedel av landarealen är skyddad. Sverige uppger ca 13 %.

Den internationella naturvårdsunionen IUCN har klassificerat de skyddade områdena i olika kategorier beroende på hur starkt skyddet är och vad skyddet syftar till att bevara. Den absolut vanligaste skyddskategorin i Europa är kategori V; Protected Landscape. Det är områden som präglats av människans brukande, och som främst syftar till att bevara landskapets karaktär. Skogs- och jordbruk är vanligtvis tillåtet.

Generellt kan man säga att ju högre IUCN-kategori ju mer brukande tillåts i området. I figuren nedan kan man se hur olika skyddade områden i olika kategorier är fördelade inom Europa.

Skyddad natur IUCN kategorier

Sverige sticker ut genom att ha betydligt större areal skyddad i kategori 1a (Strict Nature Reserve) och 1 b (Wilderness Area) än andra länder. Sverige har också en del områden som syftar till att skydda speciella arter eller livsmiljöer, kategori IV. Den stora skillnaden med naturskydd i Sverige jämfört med andra länder är att det nästan alltid utesluter brukande här, medan brukande vanligen tillåts i andra länder.

I Tyskland, som redovisar att de skyddar mer än 40 % av sin landareal, utgörs 90 % av den skyddade arealen av landskapsskyddsområden som i stor omfattning tillåter både jord- och skogsbruk. I Tyskland finns också ett vildhetsmål (das Wildnisziel), att två procent av landets yta ska bestå av vild natur till år 2020. Idag uppgår ytan till ca 0.5 procent. Men det är siffran 40 % vi i Sverige jämförs med.

Även i Storbritannien som rapporterar att 26 % är skyddat ses det mänskliga brukandet vanligen som en del i förvaltningen. I Areas of Outstanding Natural Beauty ingår både städer och byar. Nationalparkerna är stora områden där människor lever och verkar och bedriver exempelvis jordbruk.

En del av detta framgår av den jämförelse mellan svenskt och andra länders naturskydd som Miljömålsberedningen beställde i samband med strategin för långsiktigt hållbar markanvändning.

Sverige har en helt annan tradition än andra länder kring vilken natur som betraktas som skyddad. Det viktiga i andra länder kan vara att skydda mot avskogning och exploateringar eller att bevara en viss ekosystemtjänst, medan vi i Sverige ofta anser att naturen ska vara så orörd som möjligt.

Men vad vi glömmer bort är att även vi i Sverige har ett flertal skyddsformer som syftar till att bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster, men där pågående markanvändning normalt är tillåten. Det gäller strandskydd, generellt biotopskydd, vattenskyddsområden och riksintresseområden. Skulle vi räkna in dessa områden i vad som är skyddat skulle vi ligga i Europatopp. Även bestämmelserna om t.ex. lågproduktiv skog och ädellövskog i skogsvårdslagen innebär ett förhållandevis starkt skydd för att bevara den naturtyp som finns idag.

Med vår glesa befolkning och vår markanvändningshistorik är det naturligt att vi har ett större fokus på orörd natur än man har i andra länder. Det betyder inte att naturen utanför de orörda områdena har ett svagare skydd än andra länders natur.

Annonser

8 thoughts on “Svenskt naturskydd i en internationell jämförelse

  1. Björn Ferry (@BjornFerry)

    Bra inlägg. Jag läser just nu Yuval Noah Hararis senaste bok Homo Deus, där står att läsa att mängden fåglar i Europa minskat från ca 2 miljarder till 1,6 miljarder från 1980-2006. Vi vet ju från svensk fågeltaxerings senaste rapport att utvecklingen i Sverige från 1998-2015 går åt andra hållet, trots utvecklingen i Europa som helhet. http://www.fageltaxering.lu.se/sites/default/files/files/Rapporter/arsrapportfor2016kf.pdf

    Gilla

    Svara
  2. Niklas

    Mycket intressant artikel. Det blir ju lätt att man tror att skyddad areal utomlands är lika skyddad som skyddad areal i Sverige. Men så är tydligen inte fallet.

    Gilla

    Svara
      1. gunnarlinden Inläggets författare

        Ja, så är det naturligtvis. Vårt naturskydd innebär ju framförallt ett förbud att nyttja ekosystemtjänster som virkes- och matproduktion. Klimatnyttan blir sämre. Det som är optimalt för de rödlistade arterna är sällan optimalt för tex friluftslivet. Ett fokus på rödlistade arter är en dålig strategi om det är ekosystemtjänsterna vi vill åt. Generellt kan man nog säga att ju högre upp på rödlistan en art är, desto mindre betydelse har den för ekosystemtjänsterna. Sen finns det förstås ett egenvärde i att bevara rödlistade arter.

        Gilla

  3. Vidar Lysnes

    Europamesterskap i vern (skydd) er en underlig idrett.
    I mitt hode er den som lykkes best den som klarer å tilpasse seg slik at man på en best mulig måte kan utnytte ressursene samtidig som man tar gode hensyn. Andel vernet areal er derfor ikke et bra mål på hvor vellykket forvaltningen er. Spesielt fordi vernet skog i mange tilfeller er et dårligere alternativ for naturmangfoldet enn en riktig skjøttet skog.
    Kost/nytte kan regnes for beskyttelse av arter i forhold til økonomi, men også i forhold til hvordan vi prioriterer mellom ulike arter vi ønsker å beskytte. Det siste synes jeg virker veldig tilfeldig. I hvert fall i Norge.

    Gilla

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s