Kan förlängda omloppstider stärka den biologiska mångfalden?

SLU och Skogsforsk presenterade nyligen forskningsresultat som tyder på att senarelagda avverkningar kan vara en effektiv åtgärd för att bevara biologisk mångfald. Förlängda omloppstider räknas normalt inte som en naturvårdsåtgärd i skogen, och det kommer inte med i statistiken över exempelvis områden som undantas från skogsbruk. Till naturvårdsinsatser räknas normalt bara sånt som bevaras på samma plats för all framtid. Men så ser inte naturen ut. De flesta arterna hittar nya platser i landskapet när tidigare livsmiljöer försvinner. En del arter tar dock tid på sig att etablera sig på nya platser, eller så behöver de just de strukturer som framförallt finns i äldre skog. Det gör att det är en fördel för många arter om omloppstiden är lite längre.

I ett ekonomiskt rationellt skogsbruk avverkar man när skogen inte längre förräntar sig tillräckligt. Det innebär oftast att man avverkar före att omloppstidens medeltillväxt kulminerat. Även ur klimatsynpunkt kan det finnas fördelar med att vänta åtminstone tills medeltillväxten kulminerar.

Skogsägare gör inte alltid det som är ekonomiskt mest rationellt. Det är många skogsägare som låter skogen stå kvar längre än vad som är det bästa ur ett ekonomiskt perspektiv. Men man kanske inte gör det vare sig för klimatet, insekterna eller lavarna. Det kanske bara bär emot att avverka en skog man tycker är fin, eller så behöver man helt enkelt inte pengarna just nu. Likväl blir skogen kvar lite längre.

Idag är skogen i Sverige i genomsnitt 110 år när den avverkas. Men mycket talar för att den genomsnittliga slutavverkningsåldern kommer sjunka. Ett viktigt skäl är klimatförändringar och mer snabbväxande skogar. Det gör att skogarna visserligen snabbare kommer utveckla de strukturer som många arter behöver. Men det innebär också att strukturerna finns där under en kortare tid. Ett annat viktigt skäl till att man inte vill vänta med slutavverkningen är att risken för allvarliga stormskador blivit större.

Men den senaste tiden har skogsägare fått helt nya skäl till att inte vänta med avverkningen. Just de naturvärden som gynnas av att skogen överhålls riskerar nu att bli ett hot mot skogsägarens ekonomi. Skogen riskerar nämligen att klassas som nyckelbiotop eller bli livsmiljö för arter som omfattas av artskyddsförordningen. Det kan i praktiken göra skogen värdelös. Ironiskt nog riskerar de instrument som syftar till att bevara mångfalden bli det största hindret för skogsägare att bevara den.

Jag hoppas att skogsägare inte av detta skäl avstår från att förlänga omloppstiden. Personligen tror jag att domstolar kommer slå fast att bombmurkledomens slutsatser till stor del även är tillämpliga på fåglar och direktivsarter. Mer om det i mitt förra inlägg. Och blir det inte så, tror jag våra beslutsfattare är kloka nog att ändra bestämmelserna. Då finns inget skäl att avverka skog tidigare av rädsla för artskyddsförordningen. På samma sätt räknar jag med att de som har inflytande är kloka nog att förstå att hanteringen av nyckelbiotoper behöver förändras.

Jag har vid flera tillfällen lyft behovet av att naturvård oftare behöver kunna kombineras med brukande. Förlängda omloppstider tror jag i många fall kan vara ett utmärkt instrument för detta. Men då får det inte innebära att skogsägaren tvingas ta stora ekonomiska risker. En förändrad tillämpning av nyckelbiotopsbegreppet och artskyddsförordningen är kanske det viktigaste vi kan göra för att få skogsägare att förlänga omloppstiderna. Men ska åtgärden få stor betydelse krävs fler positiva incitament. Särskilt vad gäller lövsuccessioner tror jag tidsbegränsade naturvårdsavtal borde användas i betydligt större omfattning. I andra fall kanske naturvårdspengar bör gå till att försäkra mot stormskador för den som överhåller skogen?

Oavsett detta bör förlängda omloppstider betraktas som en viktig naturvårdsinsats. Det kräver en förståelse för att den som avverkar en 130-årig skog med naturvärden, gör större nytta för naturen än den skogsägare som aldrig lät naturvärdena utvecklas.

Annonser

5 thoughts on “Kan förlängda omloppstider stärka den biologiska mångfalden?

  1. Dag Lindgren

    ”Förlängda” omloppstider utöver de ekonomiskt rationella är positivt för många arter, förmodligen många fler än det är negativt för och det gäller nog speciellt rödlistade arter. Den studie som publicerats om detta kan hjälpa att göra bättre val och bättre utvärdera nuläge, men den är för teoretisk för att dra omedelbara generella slutsatser.
    I den länken till studien står ”Det svenska skogslandskapet består till mycket stor del av brukad skog, och livsmiljöerna i dessa skogar är därför väldigt viktiga för skogslevande arters överlevnad här i Sverige, säger skogsekologen Adam Felton, SLU.” Detta tycker jag överdriver på ett sätt som inbjuder andra att överdriva. Nästan alla skogsarter i Sverige överlever, det är bara bråkdelar av en promille som inte kommer att överleva de närmaste decennierna. De som inte överlever är genomsnittligt ekologiskt oviktiga. Skälen att de inte överlever är komplexa, brist på ”överhållen” skog är bara en av många faktorer. Avsevärt mer framtvingad ”överhållning” kan förutses förbättra överlevnaden i Sverige med någon tiotusendel till ett mycket högt pris. Ekologerna uttrycker sig ofta så att de sprider onödigt stora farhågor för arternas framtid, som får onödigt stora konsekvenser för skogsbruket. Hellre då framhålla att många tämligen ovanliga arter som gått tillbaks sista seklet kan förutses få större numerär, vilket kan ses som gynnsamt för biodiversiteten.

    Det finns många ”överhållna” skogar idag. Det finns i naturreservat, nationalparker, certifierade skogar, värdekärnor, nyckelbiotoper, frivilliga avsättningar, skogliga impediment, parker, stadsnära och fritidsskogar skogar, Överhållna skogar bevararas och skapas av skogsägare som drivs av annat än ekonomisk rationalitet, av sviktande marknader, av passiva skogsägare, av tröghet i systemet, av myndigheternas avverkningsförbud mm. Areal ”överhållna skogar” ökar såväl som antalet mycket stora och gamla träd. Detta verkar räcka för att biodiversiteten nu inte skall försämras utan snarare förbättras. Utan ytterligare incitament på överhållning.

    Gilla

    Svara
  2. Leif Öster

    Mycken klokhet i detta blogginlägg av Gunnar. Men många virkesinköpare är mer intresserade av att snabbt få in det virke de förväntas jaga in, än att diskutera med skogsägaren vad skogsägaren själv vill med sin skog.

    Gilla

    Svara
  3. Lars Laestadius

    Men hur är det med den geografiska fördelningen av ”överhållen” skog? Är verkligen hela landet väl tillgodosett? Och hur är det med den områdesvisa spridningen i slutavverkningsålder inom olika skogstyper? Någon som vet? Medelåldern för hela landet och för alla skogstyper är ett alltför trubbigt mått.

    Liked by 1 person

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s