Hur mycket kontinuitetsskog fanns i mitten av förra seklet?

Många menar att trakthyggesbruket började tillämpas i större skala runt år 1950. Innan dess anser man att skogarna var kontinuitetsskogar med stora biologiska värden. Men var det verkligen så? Ibland ger man till och med sken av att skogarna nästan var opåverkade, åtminstone i Norrland. I Artdatabankens rapport Tillståndet i skogen från 2011 gav man denna bild:

kontinuitetsskog.png

Figuren fick stort genomslag i skogsdebatten och används ibland fortfarande av miljörörelse och myndigheter som vill påvisa hotet mot skogens biologiska mångfald.

I rapportens bildtext anges att man uppskattat arealen avverkad skog till 3 miljoner hektar före 1955, dvs 13 % av skogen. Men när man dragit ut sträcket bakåt i tiden antyds att bara ca 3 % hade avverkats en bit in på 1930-talet. När Artdatabanken skriver ”avverkad skog” får man anta att de menar kalavverkad. För att nästan all svensk skog hade påverkats kraftigt av avverkning råder det nog inget tvivel om.

Men stämmer det att 87 % procent av den svenska skogsmarken var kontinuitetsskog runt 1955 och att återstoden till stor del kalavverkats först de närmaste seklerna dessförinnan? Nej, vi vet snarare att mycket få områden i södra Sverige inklusive Bergslagen haft ett kontinuerligt trädtäcke. Där försvann ungefär 30 %. Att många norrlandsskogar kalhuggits före 1950 vet vi också, men inte hur mycket. Om de skogar som inte kalhuggits var kontinuitetsskogar beror lite på hur vi definierar begreppet kontinuitetsskog.

Att det i många av dessa skogar rådde brist på gamla träd och död ved har jag skrivit om här. Men frågan är också hur gles en skog kan vara innan man anser att kontinuiteten är bruten?

Följande figur med data från Riksskogstaxeringen visar genomsnittlig avverkningsvolym i norra Norrland (Norr- och Västerbottens län) vid slutavverkning sedan 1950-talet jämfört med det genomsnittliga virkesförrådet i slutavverkningsskog. Observera att uttagen volym gäller slutavverkningar och inte blädningshuggningar eller gallringar.

Avverkningsvolymer.png

En genomsnittlig slutavverkning i norra Norrland 1955 innebar att man bara tog ut 41 m3sk/ha (samma siffra för södra Norrland är 51 m3sk/ha). Och då högg man nog ganska rent. Man prioriterade nog sönderhuggna skogar med dålig tillväxt vilket sannolikt förklarar att avverkningsvolymerna var betydligt lägre än snittvolymerna i slutavverkningsskog. Även idag är avverkningsvolymerna lägre än det genomsnittliga virkesförrådet i slutavverkningsskog, men idag beror detta på lämnad naturvårdshänsyn och på att frivilliga avsättningar ofta lokaliserats till virkesrika bestånd.

Att avverkningsvolymerna på beståndsnivå under andra halvan av 1900-talet ökade snabbare än virkesförråden beror sannolikt på flera saker; att även restskogarna hade en tillväxt, att man i första hand prioriterade de sämsta skogarna för avverkning samt att kulturskogar successivt började slutavverkas. Endast 44 % av skogsarealen klassades 1955 som slutavverkningsskog, men de övriga blev successivt slutavverkningsbara.

41 m3sk/ha innebär en mycket gles skog. Och detta är ett genomsnitt, vilket innebär att det i många fall rörde sig om ännu lägre volymer. I de flesta fall hade skogarna ändå haft en viss tillväxt sedan de senaste dimensionsavverkningarna. Hade den genomsnittliga avverkningsskogen dimensionsavverkats 25 år tidigare och därefter växt med 1 m3sk/ha och år skulle den bara hållit 15 m3sk/ha efter dimensionsavverkningen. En kvalificerad gissning är att många hårt dimensionsavverkade skogar höll 15-30 m3sk/ha vid förra sekelskiftet. Det fanns onekligen gott om dessa mycket glesa skogar eftersom de tycks ha dominerat avverkningarna i norra Norrland i under ganska lång tid. Därtill kommer de skogar som faktiskt kalavverkades före 1955. Självklart fanns också skogar där betydligt mer stod kvar, vars naturvärden idag kanske skulle gynnas av ett kontinuitetsskogsbruk, men min poäng är att ganska stora arealer skog även i Norrland varit kala eller oerhört glesa.

Förblir en skog där bara 15-30 m3sk/ha lämnas en kontinuitetsskog? Räcker de kvarvarande träden för att bibehålla arter som är kontinuitetsberoende? Kanske. Men det rör sig faktiskt om volymer som inte sällan lämnas vid en avverkning idag. Skillnaden är att vi idag ofta koncentrerar hänsynen och lämnar grova träd, medan främst klena träd spridda i bestånden lämnades i dimensionsavverkningarna.

Vi vet att dimensionsavverkningarna var dåliga för skogsproduktionen och skulle idag därför också vara till nackdel för klimatet. Men om vi bortser från detta – Är det vi lärt oss om att koncentrera hänsynen och spara de gamla och grova träden fel? Borde vi istället satsa på klena och spridda träd? Om det är kontinuitetsvärdena vi vill bevara? Eller är det egentligen bara så att föreställningen att hela Norrland bestod av kontinuitetsskog vid mitten av förra seklet är en myt?

 

Annonser

5 thoughts on “Hur mycket kontinuitetsskog fanns i mitten av förra seklet?

  1. Niklas

    Mycket intressanta siffror, särskilt för en sörlänning som mig. Dessa 41 m3sk/ha kan ju jämföras med det lägsta mängden ståendes virke man idag får lämna vid en gallring.

    Som kuriosa kan jag nämna att när jag i vintras högg fram frötallar med motorsåg till skördaren, så tog jag även med några fula granvargar i ett angränsande självföryngrat bestånd. På ca 10 år, hade diametern i stubbskäret ökat från ca 8 cm till knappt 30 cm. Men på de första ca 8 cm, var det väldigt täta årsringar.

    Så kontentan är att för skogens bästa bör man röja bort de små kvarglömda plantorna, så att de inte hinner utvecklas till fula vargar som förstör kvaliteten för nästa generation.

    Gilla

    Svara
  2. Bertil Lundahl

    Att figuren är felaktig visar du på med skogshistoria det går även bara att se rixtaxens siffror från 1923 då det fanns 3 milj ha hyggen och ungskog dvs 13% av skogsmarken 1923.
    Bara av uppgifter från 1920 talet så går det att se att det fanns max 87 % kontinuitetskog och då är inte de skogshistoriska exempel du tagit med inräknade.
    Frågan man ställer sig är vad är syftet med att sprida denna figur?
    Sen i vilken utsträckning det funnits kontinuitetskog i Sverige i allmänhet och i Norrland i synnerhet är inte helt enkelt att få fram men det som egentligen kan vara mer intressant är vilken koppling olika naturvärde har till just trädkontinuitet eller om det egentligen rör sig om träd och beståndsålder.
    Norsk forskning tillskillnad från svensk kopplar ihop skogshistoria med artfynd och på det sättet kommer norsk forskning framåt i frågan vilket svensk forskning också kunde göra om viljan finns.
    Spredningsökologi av skoglevande kryptogamer 2012 av Jörund Rolstad, Ivar Gjerde mfl har i flera av delar av denna rapport visat på jämförelser med skogshistorisk koppling.
    Tex har man undersökt skillnaden i vilka marksvampar som finns i äldre granskog och likåldriga granplanteringar. Man hittade endast små skillnader mellan äldre skog och granplanteringar och både i äldre granskog och granplanteringar ca 40 gamla finns rödlistade arter (rödlistade i Sverige). Sett till denna marksvampsundersökning verkar inte kopplingen finnas till hög trädålder.
    Men till vissa andra artgrupper verkar det finnas en koppling till trädålder tex i samma rapport undersöktes ett område som varit helt öppen ljunghed för ca 150 år sen och idag igen växt med skog med stort inslag av lövträd. Här hittade man en lång rad arter varav flera är mycket ovanliga i Sverige tex jättelav.
    Naturligtvis ligger det norska området som varit ljunghed i ett mycket lämpligare område (klimatmässigt mycket regn) för jättelaven än var de Svenska lokalerna har. Men det som undersökningen visar är att tid dvs gammal skog får in rödlistaarter även utan skoglig kontinuitet.
    Detta skulle tex kunna kontrolleras i Norra Värmland där det enligt skoghistoriska uppgifter var mycket stora arealer granskog som svedjades då bör man kunna spåra dessa svedjor och se vad som finns eller göra tvärtom i de områden med stor andel svedjor kollar man skogshistorien på bra lokaler för tex lavar så kan man få reda på om det norsk forskning redan vet gäller även i Sverige.
    Att få reda på dessa kopplingar är på inget sätt ointressant för skogsägare för det visar på att allt naturskydd inte behöver göras direkt eftersom skyddad skog verkar (och det är bevisat av norsk forskning) samla på sig naturvärden och rödlistearter med tiden även i skogsområden helt utan kontinuitet.
    Har norsk forskning rätt och samma sak gäller för svensk barrskog behöver inte naturvårdsmålen utryckt i % uppnås inom ett årtionde som verkar vara den uppfattning som gäller i naturvårdskretsar.

    Gilla

    Svara
  3. Dag Lindgren

    Jag kritiserade rapporten från artdatabanken, bl a figuren om kontinuitetsskog som är orsak till artikeln, och sände kritiken till Artdatabanken http://daglindgren.upsc.se/Naturv/KritikTillstandetSkogen.pdf
    Detta gav faktiskt resultat, en uppdaterad skogsrapport skall komma. Men det verkar ta väldigt lång tid! Någon kanske skulle skriva den ansvariga (Dahlberg) och fråga hur arbetet fortskrider?
    En historisk översikt av skogspolitik http://docplayer.se/4933202-Skogspolitisk-historia.html ger underlag för spekulationer hur mycket kontinuitetsskog det kan ha funnits t ex i mitten av 1800-talet.

    Gilla

    Svara
  4. matsjangdal

    Intressanta frågor du tar upp!
    Att bevarandesidan är mer intresserad av att tillskansa sig makt över andras egendom än egentlig faktabaserad naturvård har varit uppenbart länge.

    Man kan komplettera bilden av hur skogarna såg ut för hundra år sedan med två vittnesmål. Fotografier från svensk landsbygd åren 1900-1920 visar i allmänhet makalöst skogsbefriade byar!
    Nedtecknade och ibland ljudinspelade vittnesmål från personer som levde då och verkade inom lantbruk/skogsbruk berättar också om en till stora delar avskogad bygd.
    Vi hade också ett skogsbetesbruk som bevisligen påverkade vilttillgången och artsammansättningen för vilt. Det bör rimligen ha påverkat även floran.

    Gilla

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s