Rödlistan osynliggör de positiva trenderna

Jag har tidigare skrivit om att många arter skulle missgynnas av ett kontinuitetsskogsbruk. När jag påpekar problematiken får jag ofta som motreaktion att det ju bara är vanliga arter som skulle minska och inte de rödlistade. Det är sant att många av de arter som skulle missgynnas idag är vanliga, även om det på sikt även skulle innebära att många rödlistade ljusälskande arter liksom arter knutna till pionjärlövträd också skulle drabbas hårt.

Men det skulle också innebära att rödlistan skulle se helt annorlunda ut efter en tid. Och det är ingenting som talar för att antalet rödlistade arter totalt sett skulle minska. Skulle vi helt eller i stor omfattning gå över till hyggesfritt skogsbruk kommer många vanliga arter som mjölkört, kruståtel, hallon och älg att bli rödlistade. För att en art ska rödlistas räcker det nämligen med att arten minskar med 15 % under 10 år, eller under tre generationer för arten. Även några av våra vanliga pionjärträdslag riskerar då att rödlistas, även om det skulle ta längre tid eftersom en generation för träden är så lång.

Rödlistan sägs vara en prognos för risken att enskilda arter dör ut. Men att arter är rödlistade, eller rent av hotade, betyder inte att de på allvar riskerar att dö ut från den svenska naturen. Att rödlistan i stor utsträckning överdriver risken för utdöende har bland andra Dag Lindgren visat.

Självklart kommer varken mjölkört eller hallon försvinna från Sverige för att vi ändrar skogsbruket. Detsamma gäller många av de arter som missgynnas av dagens skogsbruk. Tänk er en art som är så känslig för skogsbruk att den garanterat försvinner vid en slutavverkning och aldrig kan komma tillbaka, men som finns i livskraftiga populationer i fjällkedjan. När artens alla lokaler nedan fjällkedjan avverkats kommer arten också försvinna från rödlistan eftersom den inte längre minskar. Den har ju fortfarande livskraftiga populationer kring fjällen.

Kraftigast ökning av antalet rödlistade arter får vi när vi gör en dramatisk förändring i en markanvändning som pågått under en längre tid. Exempel på sådana påtagliga förändringar är igenväxning av tidigare vanliga ängs- och betesmarker, eller som i det här exemplet en dramatisk minskning av hyggesarealen.

Om en minskning av mjölkört och hallon är ett problem eller inte låter jag är vara osagt. Men det belyser ett problem kring hur vi utvärderar utvecklingen i skogsmiljön. Rödlistan tar inte hänsyn till om det är en önskad eller oönskad förändring som orsakat minskningen. Hur ska vi värdera vilka arter som det är acceptabelt att de minskar och vilka som det inte är det?

Det är ett problem att vi i första hand utvärderar utvecklingen i naturmiljön utifrån de arter och faktorer som minskar. Oavsett vad vi gör får vi då negativa trender. För det vi följer upp minskar ju per definition. I miljömålsuppföljningen konstateras att nyckelbiotoper avverkas trots att mångdubbelt fler nyskapas. Alltså går det dåligt för miljön i det avseendet. Men ännu vanligare är att skogsbrukets misslyckanden exemplifieras med rödlistade och minskande arter utan att de arter som ökar nämns.

Risken är stor att man anser att skogsbruket misslyckats för att exempelvis spillkråka och kungsfågel minskat den senaste 15-årsperioden. Detta trots att det går bra för de flesta andra skogsfåglarna. Arter kommer att minska hur vi än gör, men beroende på hur vi agerar kommer olika arter att minska. Det är därför inte rationellt att bara titta på de minskande arterna utan att också titta på de som ökar. Då först förstår vi att vi får något annat istället.

Vi får mer gammal skog, mer död ved och fler grova lövträd i våra skogar. Det måste rimligen berika den biologiska mångfalden, och de nyskapade nischerna kommer att nyttjas av skogens växter och djur. Både av rödlistade och icke rödlistade arter. Jag misstänker att rödlistan undervärderar betydelsen av nya miljöer vilket jag skrivit om här. Men oavsett detta ger rödlistan bara halva bilden. De arter som gynnas av en förbättring kommer aldrig synas på samma sätt som de minskande gör.

Annonser

5 thoughts on “Rödlistan osynliggör de positiva trenderna

  1. Dag Lindgren

    Naturvårdsverkets mångfaldssida
    http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Vaxter-och-djur/Biologisk-mangfald/ inleds:
    ”Cirka fem procent av våra djur, växter och svampar är så hotade att de löper risk att dö ut…
    Utarmningen av den biologiska mångfalden i Sverige beror till stor del på att det moderna skogs- och jordbruket har förändrat eller förstört många arters livsmiljöer. ”
    Det förklaras inte att mindre än 5 promille faktiskt kommer att dö ut inom hundra år om utdöendetakten inte ökar. Det står inte att många arters livsmiljöer förbättrats.
    Det talas självsäkert om utarmning fast det troligen inte skett någon ”utarmning” av biologisk mångfald i objektiv mening och något försök till objektiv skattning inte gjorts. Det finns nu fler arter än någonsin förr, i artantal av kända arter har biologisk mångfald ökat, och minskningen av vissa arter kompenseras förmodligen av ökningen av andra. Men egentligen borde man mäta mångfald med ett mått som tog hänsyn till artens förekomst och betydelse och något försök har inte gjorts. Med mått som tog hänsyn till biomassa kanske den biologiska mångfalden minskat lite, men knappast så det värdeladdade utarmning är berättigade.
    Visst skall vi anstränga oss för att förbättra förutsättningarna i genomsnitt för de hotade arterna, men det kommer andra hotade arter istället, så rödlistan kanske inte blir kortare. Och Sverige måste acceptera att tidigare hotade arter stabiliserar sig på en ny nivå som ligger lägre än för 50 eller 100 år sedan och med något minskade utbredningsområden. En mer avspänd inställning till arters ändringar än vad som exemplifieras med lavskrikan borde komma till stånd!

    Gilla

    Svara
  2. Niklas

    Det är nog så att om naturvårdsverket tog fram ett mer realistisk mätsätt än rödlistan för att bedöma naturtillståndet i Sverige, så skulle deras rapporter bli mer positiva. Då skulle det heller inte bli lika lätt att vicka nya pengar från staten, vilket skulle i längden friställa en hel del folk i den branschen. Alltså finns det ur deras synvinkel all anledning att fortsätta ha ouppnåeliga mål etc.

    Liked by 1 person

    Svara
  3. Dag Lindgren

    ”Den biologiska mångfalden” förbättras om dominansen av det fåtal arter som dominerar ekosystemen minskar, så mer sällsynta kan få högre numerär. Den totala biomassan av en djurart kan ses som ett mått på dess ekologiska betydelse. Tjädern har mer en dubbelt så mycket biomassa som någon annan fågel och mer än fyra gånger så mycket som den fjärde i rangordningen (Ottosson m fl 2012 Fåglarna i Sverige sid 22). Dominansen blir ännu större om man begränsar sig till skogsfåglar. Sänkt tjäderförekomst borde därför vara en av de vägar man borde pröva för att öka den biologiska mångfalden i skogslandskapet

    Gilla

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s