Vem ska sätta värde på ekosystemtjänsterna?

Att värdera ekosystemtjänster, i pengar eller på annat sätt, anses vara viktigt för att förstå betydelsen av att bevara natur och för att vi ska kunna göra bra avvägningar mellan olika ekosystemtjänster.

Många menar att vi undervärderar de ekosystemtjänster som inte är ekonomiskt prissatta. Verksamhetsutövare anses i de flesta fall prioritera de tjänster där man kan tjäna pengar. Därför ges virkes- och matproduktion företräde före andra ekosystemtjänster. Så kanske det är om markägaren själv får bestämma och inga lagar eller styrmedel skulle reglera markanvändningen. Men risken är stor att den som har intressen i en viss ekosystemtjänst alltid kommer att övervärdera denna och undervärdera andra tjänster. Det finns alltid faktorer som man kan välja att räkna med eller inte räkna med.

Vilket värde en viss tjänst får avgörs i stor utsträckning av intressena hos den som gör bedömningen. Därför är risken stor för en omvänd felvärdering om den exempelvis görs av personer som till vardags jobbar med biologisk mångfald. En specialistkunskap inom ett visst område kan ibland snarast vara ett hinder för bra avvägningar, vilket jag skrivit mer om här. Risken kanske är att vi istället undervärderar de ekosystemtjänster som vi tror är prissatta. Men det kanske inte finns några ekosystemtjänster som är rättvist prissatta.

Hur värderar vi tex livsmedels- och virkesproduktion? Livsmedelsproduktion värderas ofta till det pris bonden får för maten. Men det är som jag ser det en kraftig undervärdering.

Risken är att vi lägger bebyggelse på åkermark eftersom den inte är så värdefull för exempelvis rekreation. Och bondens avkastningsvärde är ofta inte särskilt högt jämfört med vad en exploatering kan vara värd. Men ger det hela bilden? Man pratar ofta om ekosystemtjänsters optionsvärde, dvs värden som inte kan tillgodogöras idag men som kan bli viktiga i framtiden. Hur mycket är vi beredda att betala för maten om den inte räcker till alla? Hur mycket är det värt att vi som land någorlunda kan försörja oss själva om gränserna stängs? Tar vi med sådana faktorer kommer sannolikt livsmedelsproduktionen värderas mycket högre än idag.

Även de värden skogsbruket bidrar till riskerar att undervärderas kraftigt om vi bara räknar det skogsägaren får ut. Hur värderar man arbetstillfällen från skogen? Möjligheter till vidareförädling? Och framförallt den miljönytta svenska skogsprodukter bidrar till i andra länder genom att ersätta energikrävande och miljöskadliga material?

Jag tror att bättre avvägningar kan ske om markägaren tydligare kan ta del av värdet från andra ekosystemtjänster än mat- och virkesproduktion. Se detta inlägg. Men om ekonomiska värderingar ska ligga till grund för vilka avvägningar vi gör mellan ekosystemtjänster måste de göras oberoende av människors personliga värderingar. Det är en svår utmaning eftersom de som valt att arbeta med dessa frågor ofta gör det på grund av sitt specifika intresse.

Annonser

One thought on “Vem ska sätta värde på ekosystemtjänsterna?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s