Vinklat skogsreportage i SVT

Förra veckan visade SVT Västerbotten ett TV-inslag om skogsavverkningar. Inslaget fick stor spridning på sociala medier. Det bygger på en animering av satellitbilder där det för varje år framgår var man tagit upp hyggen i ett större område i Västerbotten från år 1950 till idag. Inslaget och animeringen finns här. Gissningsvis 60-70 % av skogen har slutavverkats under denna tidsperiod, dvs ungefär 1 % varje år. Men hur detta presenteras i SVT är mycket missvisande.

År 1950 är alla skogar gröna, vilket antyder att det är obrukade skogar. Därefter blir varje skog som avverkats gul och i slutet av animeringen dominerar de gula fälten på kartan. Man får intrycket att vi går från ett orört landskap till ett hyggeslandskap på 65 år. Reportern i inslaget säger att ”Nästan hela kartbilden som Jon Andersson visar växlar från grön till nästan helt gul vilket visar framväxten av kalhyggen”. Man ger sken av att skogarna fortfarande är kalhyggen efter 65 år. Visserligen säger man senare att ”Många av kalhyggena är återbeskogade”, men formuleringen ger snarast ett intryck av att det långtifrån skett överallt. Här borde SVT ha koll på att återbeskogning måste ske efter alla slutavverkningar, vilket var fallet även på 1950-talet.

Färgskalan från grönt till gult ger ett förrädiskt intryck av att ju grönare bilden är desto äldre är skogen.

Sanningen är förstås att många av de skogar som lyser gula på kartan idag är upp till 65 år gamla. Vid startåret 1950 var skogarna på intet sätt orörda och mängden gamla träd var sannolikt betydligt färre än vad vi har idag. Skogarna var svårt sargade av omfattande dimensionsavverkningar och inte alls orörda på det sätt den helgröna färgen vill ge sken av. Hur de svenska skogarna såg ut under första halvan av förra seklet har jag skrivit mer om här. Sen kan man möjligen, trots det välstånd skogarna gett oss, önska att Västerbottens inlandsskogar aldrig brukats och att de idag vore en orörd vildmark.

Animeringen visar också på ett tätnande nät av svarta streck som är de skogsbilvägar som blivit allt fler. Vägarna är dock inte skalenliga och bilden ger intryck av att ta upp en betydligt större areal än de i verkligheten gör. De som rör sig i Norrlands inland är nog väl medvetna om att skogsbilvägarna sällan ligger så tätt att de i sig är ett avgörande hinder för rekreation eller biologisk mångfald. Men de har förstås ökat dramatiskt till följd av att vi idag transporterar timmer på lastbil istället för på flottlederna. Skogsbilvägarna skulle vara lika viktiga om skogarna fortfarande hade brukats med blädningsmetoder.

En detalj i sammanhanget är att lavskrikan som i inslaget inte anses klara sig i de brukade skogarna, är en av de många skogsfåglar som faktiskt ökar i antal enligt Svensk Fågeltaxering.

Animeringen belyser dock ett verkligt skeende i stora delar av Norrlands skogar – att skogar som förr brukades med dimensionsavverkningar idag brukas med hyggesbruk. Det medför förstås vissa konsekvenser. Vissa arter som är gynnade av ett kontinuerligt trädskikt kan missgynnas, vilket jag skrev om i mitt förra inlägg. Och många av de skogar som föryngrats under 50-, 60-, 70- och 80-talen har inte den potential för biologisk mångfald och rekreation som de skulle kunnat ha. Hänsynen var betydligt mer begränsad då, kanske särskilt i Västerbottens inland där skogarna präglades av skogsbolag och staten med större hyggen och fler contortaplanteringar. En avverkning ser dock idag helt annorlunda ut.

En intressant kommentar i TV-inslaget är att den bild animeringen visar gäller hela landet. Detta är sant utifrån vad animeringen egentligen visar. Det gäller även om man skulle ha år 2016 som startår eller om vi väljer ett landskap där alla skogar varit kala sedan förut. Även nu avverkar vi ca 1 % av skogen varje år vilket skulle ge samma bild efter 65 år. Problemet är att kalhyggena kumuleras i filmsekvensen vilket de inte gör i verkligheten. Skulle vi på andra platser göra en animering där gult är kalhygge och där skogen blir grönare ju äldre skogen är, så skulle bilden bli en helt annan. Kartbilden skulle ofta vara grönare idag än 1950.

På SVT:s webbplats låter man också tittarna göra en omröstning om vad vi ska använda skogen till. Alternativen man kan rösta på är:

  • Den ska ge vinst
  • Den är för naturupplevelser
  • Den ska bevaras för växter och djur

Som man frågar får man svar. Som om en brukad skog bara gör nytta genom att ge vinst till ägaren? Att den skapar arbetstillfällen, binder kol och ersätter miljöskadliga produkter kan inte beaktas. Inte heller att växter och djur också kan trivas i brukade skogar eller att de brukade skogarna har minst lika stora värden för naturupplevelser som jakt och bärplockning.

Ibland frågar jag mig om vinklade budskap i public service beror på så stor okunskap att man okritiskt litar på uppgifter från en person eller organisation, eller om public service-journalister faktiskt vill sprida ett budskap som stämmer väl med deras personliga åsikter.

Annonser

9 thoughts on “Vinklat skogsreportage i SVT

  1. Anders Bäckström

    Hej,
    Tycker inte din kritik är helt saklig. Det är tydligt i både grafiken och i texten att det handlar om kalavverkningar under perioden, inte den totala ytan på kalhyggen. Inslaget och texten kretsar dessutom kring ursprunglig skog och hur lite av den som finns kvar. Det här är ett direkt citat från texten: ”Många av kalhyggena är återbeskogade men inte med den ursprungliga skogen”.

    Hälsningar
    Anders Bäckström
    Redaktionschef
    SVT Nyheter Västerbotten

    Gilla

    Svara
    1. gunnarlinden Inläggets författare

      Nja. Det är nog snarare bilden man ger än det man säger som är problemet. Även om man säger att det är kalavverkningar det handlar om, så skrivs det med stora gula bokstäver i animationen ”HYGGEN I GULT”. Tror många har svårt att skilja på detta. Men när ni pratar om den ursprungliga skogen förtiger ni helt att den inte var ursprunglig 1950, vilket man nog får intryck av. Animationen hade sett exakt likadan ut om all skog varit kalavverkad nån gång tidigare 1950 (vilket kanske inte var fallet här). Animationens relevans avgörs dock helt av hur skogen såg ut tidigare.

      Gilla

      Svara
    2. Niklas

      Anders! Även om skogen skulle vara ”ursprunglig”, vilket jag tolkar som att den inte är slutavverkad sedan 1950, så torde det ha hänt en hel del i dessa bestånd sedan 1950 (skogen är ju dynamisk). Således är dessa bestånd knappast i ursprungligt skick idag.

      Gilla

      Svara
    3. Leif Öster

      Den intressantaste frågan är väl hur Sverige ska uppfylla sitt åtagande enligt Nagoya-avtalet – att skydda 17 % av alla naturtyper, inklusive produktiv skogsmark?

      Hur ska urvalet gå till och hur ska finansieringen ske? Landsbygdsministern antydde häromdagen i Naturmorgon i P1 att detta ”ska gå ganska fort” .

      Gilla

      Svara
      1. Niklas

        Leif! Vi ska enligt avtal skydda 17% av all skogsmark, inte bara produktiv dito. Med dagens skogsvårdslag är det redan åtgärdad, tack vare att markägaren inte får röra sina skogsimpediment – som omfattar ca 20,5% av skogsarealen. Lägg till 4% ”skyddad” produktionsskog och 5% frivilliga avsättningar, så snackar vi bortåt 30% skyddad skog.

        Gilla

  2. Andreas

    Hej Gunnar. Uppskattar dig som en saklig och ärlig debattör. Blir därför lite oroad av ditt avslutande stycke. Hoppas inte du hamnar i ”media ljuger”-diket. Jag tror det är så enkelt att Jon Anderssons arbete paketerar en intressant konflikt på ett snyggt och begripligt sätt. Därmed är det lätt för en nyhetsredaktion att ta in materialet utan att de för den skull skulle ha egna syften med det.

    Gilla

    Svara
    1. Niklas

      Med tanke på att många på SVT sympatiserar med miljöpartiet, SNF etc., så finns det all anledning att ta SVT:s skogsreportage med en rejäl nypa salt. Rätt vinklat, så vitt en skogsägande sörlänning som jag kan bedöma.

      Dessutom har Gunnar en mycket god poäng i att skogen knappast var varken orörd eller ursprunglig år 1950.

      Gilla

      Svara
  3. Dag Lindgren

    I förrgår höll jag en föredragning om lavskrika för en skogsexkursion i Torrbölé, just vad som refereras till i inslaget i SVT Västerbotten.
    ”Vi ska ju inte utrota arter ur den svenska floran och faunan.
    ”Många av arterna kan inte leva i de här miljöerna som vi skapar. Som lavskrikan till exempel som är en ganska känslig fågelart så fanns den längs kustlandet och häckade där. Men nu ser man inte den längre den är helt utgången, säger Jon Andersson.”
    Just lavskrikan tycker jag är ett paradexempel på att skogsbruk, av den omfattning som animeringen visar har funnit former så att det samverkar med lavskrikan. Nu ökar förekomsten av lavskrika nationellt och är en av Norrlands de fåglar i Norrland som har den bästa populationsutvecklingen, trots vad animeringen visar om kalhyggesskogsbruket just där lavskrikan ökar. Visserligen har lavskrikans utbredningsområde marginellt minskat till mitten av 90-talet men även denna minskning i utbredningsområdets kanter verkar nu eliminerats http://daglindgren.upsc.se/Naturv/ArtLavskrikaPortal.pdf Inte desto mindre fortsätter Skogsstyrelsen att med omfattande avverkningsförbud i Bollnäs grundat huvudsakligen på icke uppdaterade beslutsunderlag att basunera ut budskapet om avverkningens förödande effekter som förstoras i megafonerna av ekologer som Jon Andersson och beredvilligheten av massmedia att föra budskapen vidare. Och det passiva Skogsbruket ligger lågt tills miljödomstolen har uttalat sig i frågan om hur lavskrikan utvecklats där det ju finns olika versioner att ta ställning till. Själv tycker jag den första tillämpningen på de nya riktlinjerna för hur artskyddsförordningen skall hanteras är skrämmande och manar till omedelbar eftertanke. Inte minst för att det legitimerar ekologernas dåligt grundade skogsbrukssyn.

    Gilla

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s