Viltet och mångfalden

För några år sedan avverkade mina svärföräldrar några hektar granskog på sin fastighet i norra Skåne. Hela området utgörs av samma typ av mark och har markberetts på samma sätt. En del av området har dock hägnats in för att planteras med ek medan den resterande delen planterades med gran. Att plantera ek utan att hägna ut älg och annat klövvilt är idag lönlöst.FullSizeRender (6)

Att man planterar ek har givetvis i sig positiva effekter på mångfalden jämfört med en granplantering. Men resultatet av inhägnaden visade på betydligt mer långtgående effekter.

Utanför hägnet växer förstås gran men också en del självföryngrad björk. Någon enstaka frösådd tall finns också här och var, de når dock inte alls granarnas höjd.

FullSizeRender (5)

I den planterade granskogen utanför hägnet finns lite björk och även enstaka tallar, ofta nerbetade av älg.

Innanför hägnet ser det helt annorlunda ut. Det är inte bara de planterade ekarna som avviker. Här finns även gott om självföryngrad ek, asp, rönn, sälg, björk och tall som nått samma höjd som eken. Det rika uppslaget ger förstås ett utmanande röjningsarbete, men också en stor möjlighet att skapa blandskogar med andra lövträd än björk. Det som orsakat den stora skillnaden är förstås de stora klövviltstammarna, och särskilt älgen.

FullSizeRender (4)

Den inhägnade ekplanteringen. Här finns ett stort antal trädslag med potential att bli fullstora träd

En av de absolut viktigaste åtgärderna för att långsiktigt säkra en rik biologisk mångfald i våra skogar är att se till att nya lövrika skogar skapas och att skogarna får en variation i trädslag. Detta försvåras och blir idag mycket kostsamt med dagens älgstammar. Risken är stor att vi inte får de nya lövrika skogar vi skulle önska. Samtidigt undviker många skogsägare idag att föryngra naturliga tallmarker med tall till följd av risken för betesskador. Även detta riskerar att bli ett hinder för både biologisk mångfald och produktion av virke.

Vill vi i framtiden få lövrika skogar med en stor biologisk mångfald krävs mindre klövviltstammar, men också att skogsägare behåller lövträden i röjningar och gallringar. Jag tror att de flesta skogsägare har en vilja att gynna lövträd, särskilt av sådana trädslag som inte är så vanliga. Statistik från Riksskogstaxeringen visar att vi de senaste 20 åren fått mer äldre lövrik skog, mer grova lövträd och mer ädellövskog utanför de skyddade områdena. I den bemärkelsen ser det ljust ut för biologisk mångfald knuten till löv. Detta mycket tack vare skogsägares vilja och engagemang.

Men med dagens klövviltstammar är risken stor att skogsägarna i framtiden inte har det utgångsläge som skulle behövas för att fortsätta den positiva utvecklingen. Åtminstone inte vad gäller rönn, asp, sälg och ek. Då kan vi inte skapa de rika äldre blandskogarna, oavsett vi vill eller inte.

Ett minskat viltbete skulle gynna både mångfald, produktion och klimat. När miljö och produktion så tydligt går hand i hand tycker man att det borde finnas förutsättningar för en förändring.

Det pågår stundtals en livlig debatt om skogens biologiska mångfald, och stora samhällsresurser läggs på avsättningar av skog. För framtidens mångfald kanske dagens viltstammar är en lika viktig fråga som avsättningarna. Ändå hörs inga högljudda rop från miljörörelsen, och frågan är nerprioriterad i det statliga naturvårdsarbetet. Det måste vara en felprioritering.

Annonser

4 thoughts on “Viltet och mångfalden

  1. Leif Öster

    Intressant och relevant. Vår familj provar nu en hyggesfri avverkning och utan att lägga några värderingar i ekonomin i vårt försök, kan man konstatera att hyggesfria metoder kommer att producera betydligt mindre mat för dagens alltför stora stammar av klövvilt.

    Här i södra Dalarna får vi inte längre upp trädbärande rönn, sälg, ek och asp. Trist och en dramatisk förändring av landskapet.

    En annan spaning på samma tema: Vår familj äger också skog i Finland med ungefär samma förutsättningar som här hemma. Men där i Finland anser man att älgstammen bör vara 3 älgar per 1000 ha – här hemma vill man ha 8-10 älgar i vinterstam. Det är något som inte stämmer.

    Liked by 1 person

    Svara
  2. Per Jonasson

    Bra att du tar upp detta, vår största utmaning. Betningen, av framförallt älg, är ett jätteproblem. På vår fastighet i Småland har vi 17% färska betesskador på produktionsstammar av tall. Det säger sig själv att det är ohållbart om man ska producera talltimmer av hög kvalitet. Det ser man också på Äbin resultaten i hela södra Sverige, det planteras nästan bara gran på mager mark. Jag förstår inte att detta inte debatteras mera. Varför är skogsägarföreningarna och miljörörelsen så tysta i denna fråga? För att inte tala om industrin som inte kommer att få en vettig råvara framöver? Vi håller på att förstöra skogens finaste produkt, kvalitetstimmer av tall.

    Med risk för att bli tjatiga belyser vi viltets påverkan på skogsbruket i vår podd, skogspodden. Frågan kommer upp ofta i våra avsnitt eftersom det har så stor påverkan och jag hoppas på mera debatt kring frågan!

    Gilla

    Svara
  3. Niklas

    Sakligt sett en helt korrekt observation med viltbetning och stängsel. Dock undrar jag om det med dagens konfiskatoriska anda hos diverse myndigheter är så klokt att satsa på lövskog. Risken för framtida konfiskering av nämnda lövföryngring torde vara betydande – särskilt i lövskogsfattiga områden! Troligtvis med motivering av EU:s artskyddsförordning, så att staten slipper betala ut någon stöldersättning till den drabbade markägaren.

    Gilla

    Svara
  4. Niklas

    Å vad själva älgproblematiken beträffar, så har jag ett förslag:

    1 Skippa allt vad fällavgifter heter, då de har en avkylande effekt på avskjutningen.
    2 Skippa det ineffektiva licens-systemet. Inför istället 5 månaders fri älgjakt i hela Sverige under oktober-mars alt september till februari.

    Det borde leda till en ökad avskjutning till fromma för både skogen och trafiken.

    Gilla

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s