Välkända artgrupper hotas inte av skogsbruk

Avverkning anses generellt vara ett av de viktigaste hoten mot de rödlistade arterna. Det kanske beror på att avverkning anges som en negativ påverkansfaktor för många arter i rödlistan. Men att avverkning anges som negativ påverkansfaktor betyder inte att det är ett viktigt hot. Ofta innebär det bara att en avverkning av just de träd som är viktiga för artens individer skulle vara skadligt, vilket inte behöver betyda att det finns något hot om att just de träden ska avverkas. I många fall, t.ex. vad gäller arter knutna till trädbärande betesmarker, anges avverkning som negativ påverkansfaktor, samtidigt som det stora hotet är upphörd hävd, och kanske brist på avverkning. Vanligen anges flera negativa påverkansfaktorer för varje art.

Givetvis är det många arter som klassats som hotade där skogsbruket försvårar bevarandet. Det gäller särskilt mossor, lavar, svampar och insekter. För dessa arter är avsättningar och naturvårdshänsyn ofta avgörande. Men när vi pratar om högre fauna och flora och de artgrupper som de flesta människor känner igen är bilden en helt annan. Det gäller däggdjur, fåglar och kärlväxter. Jag har valt att titta lite närmare på dessa grupper.

Av de 15 skogslevande fågelarter som är hotade enligt den senaste rödlistan är det endast en,  – vitryggig hackspett, som entydigt kan sägas vara hotad av skogsbruket. Inte heller vitryggen skulle dock överleva om dess miljöer lämnades för fri utveckling. Utan storskaliga bränder och oreglerade älvar i landskapet skulle granen successivt ta över huvuddelen av vitryggens skogar. Och jag tror inte att vi är beredda att helt släppa bränderna fria. Fyra av de hotade fågelarterna (brun glada, brandkronad kungsfågel, gulhämpling och taigablåstjärt) har nyligen tillkommit till den svenska faunan och är hotade för att de fortfarande har små populationer. Någonting har dock gjort att de i sen tid funnit nya livsmiljöer i den svenska skogen. Av de övriga är det åtminstone två, gulsparv och ortolansparv, som gynnas av avverkningar. Dessa hotas främst av förändringar i jordbrukslandskapet.

Av de 12 hotade skogslevande däggdjursarterna kan ingen entydigt sägas vara hotad av skogsbruket. För några av fladdermusarterna anses visserligen avverkning av boträd vara ett av flera hot, men det gäller främst avverkning i parker, hagmarker och gårdsmiljöer vilket inte i första hand handlar om skogsbruk.  Även avverkning av strandnära lövskog kan utgöra ett av flera hot för någon fladdermusart, men generellt blir det nog mer av denna miljö. Det största hotet är sannolikt slumpmässiga utdöenden eftersom dessa fladdermöss i Sverige är fåtaliga och ofta finns på gränsen av sitt utbredningsområde. För varg, järv och lo är jakt det största hotet.

Totalt finns 270 hotade kärlväxtarter i Sverige. Av de 29 av dessa som lever i skogen torde skogsbruk vara ett hot för 5-10 st. Några av de som anses missgynnade av skogsbruk kan samtidigt gynnas av skogsbruksåtgärder. Flera av de skogslevande hotade kärlväxterna är brandgynnade. Det gäller exempelvis brandnäva, cypresslummer och mellanlummer. För dessa anges avverkning som en stor negativ påverkansfaktor i rödlistan, vilket sannolikt beror på att de anses missgynnade av de täta ungskogar som kan komma upp efter en avverkning, precis som efter en brand. Samtidigt torde avverkning och markberedning kunna gynna arterna i brist på brand.

Den svenska skogen är sannolikt tämligen världsunik genom att den arealmässigt dominerande markanvändningen idag inte utgör något större hot mot de mest välkända artgrupperna. Detta i sig är ett tecken på att den svenska skogsbruksmodellen med dess avsättningar och hänsyn, inte utgör något större hot mot ekosystemens funktion.

Många av de andra artgrupperna är i andra länder så okända att det inte varit möjligt att rödlista arterna i dem. Sverige torde vara ett av de länder som har bäst koll på sin flora och fauna. Vi vet att många mossor, svampar, lavar och insekter missgynnas av skogsbruket, men även här saknas mycket kunskap. Att det helt saknas statistik över arternas faktiska utveckling har jag skrivit om här. När vi lär oss mer om dessa förhållandevis okända arter tror jag att man kommer att upptäcka att det ibland är helt andra faktorer än skogsbruket som gör att de är sällsynta eller minskande och att de ibland kanske inte alls bör ses som hotade.  Men framförallt tror jag att vi kommer att lära oss mer kring hur vi bäst kan bevara dem i skogslandskapet. Hur framgångsrika vi än blir på detta område kommer flertalet arter även i framtiden vara sällsynta, precis som de ska vara. Vissa kommer öka och andra kommer att minska. Och genom att arter är sällsynta eller minskande kommer de också vara rödlistade. Precis som de ska vara.

Annonser

6 thoughts on “Välkända artgrupper hotas inte av skogsbruk

  1. DagL

    Artdatabanken = Naturvårdsverkets = EU har ”beslutat” att det fordras 20% av de ”ursprungliga” naturtyperna, såsom Western taiga, för att erhålla gynnsam bevarandestatus på svenska skogshabitat. Denna artikel torde ytterligare belysa att dessa 20% är en kraftig överdrift byggd på en onyanserad och undermåligt dokumenterad diskussion.
    Jag fick nyss ögonen på en utredning som i sin Tabell 1 presenterar avsevärt rimligare värden på behov i relation till 20% ”tröskelvärden” http://www.nilssonproduktion.se/wp-content/uploads/Minimera-reservatsarealenfinal.pdf Den som ”undertecknat” detta har verkat vid Naturskyddsföreningens kansli som skogsexpert och varit ordförande i Naturskyddsföreningen i Stockholms län vilket ökar trovärdigheten att det inte är underdrifter, men gör det troligt att det räcker med mindre!

    Det är ett problem att det såvitt jag vet inte verkar finnas processer för att finna något bättre och inte heller verkar Artdatabanken inta en attityd öppen för diskussion.

    Gilla

    Svara
    1. Niklas

      I förordet på rapporten står det ungefär att ju mer naturvårdskostnader som kan vältras över på markägaren, desto billigare blir det för staten och samhället.

      Tja, lätt att leka med andras pengar. Virkesköparna betalar hederligt (nåja) för virket, men naturvården ska få välja och vraka utan att behöva göra rätt för sig. En attityd som retar gallfeber på många markägare.

      Gilla

      Svara
      1. DagL

        Beaktande författarens nära koppling till Naturskyddsföreningen, varför hänga upp sig på ett självklart konstaterande? Är skogsbruket så grinigt att de inte kan se det positivt att en tänkare nära kopplad till Naturskyddsföreningen påstår att det inte behövs mer än hälften så mycket som Artdatabanken om man överhuvudtaget skall uttrycka något. Det blir sas inte konstruktivt om samma budskap återkommer väldigt ofta från samma debattör.
        Min åsikt är att relativt små restriktioner på areal tillgänglig för aktivt skogsbruk (fem procent av avverkningsarealen verkar en rimlig gräns) kan ses som en avverkningskostnad jämförligt med att det finns en föryngringsplikt. Dessa fem procent bör väl ses som utslagna över tiden och kan bli mer en enstaka avverkning. Jag tror att detta i stort stämmer med certifierarnas uppfattning. Blir det mer skall samhället betala om det finns ett väsentligt inslag av tvång. Skogsbruket vill ju avsätta 8% utöver en del tvång så jag kan inte tro att skogsbrukets företrädare skiljer sig avsevärt från vad jag tycker. Men det är komplicerat och vad jag tycker väger väl lätt.
        Det är en aktuella domstolsbehandling om bombmurkla enligt artskyddsförordningen. Min uppfattning är att det kan vara berättigat att domstol förbjuder avverkning för enligt rödlistan hotade arter efter en bedömning från fall till fall. Däremot bör pågående markutnyttjande aldrig stoppas enligt artskyddsförordningen när arten bara är nära hotad eller icke rödlistad (lavskrika, tjäder). I bedömningen från fall till fall vägs in ”hur” hotad arten är, ”sårbar” och allmänt känslig för skogsbruk är inte tillräckligt skäl men det kan finnas andra försvårande omständigheter. Om inskränkningen blir väsentlig för markägaren skall markägaren ersättas av samhället. Igen väger väl jag lätt eftersom jag inte har speciell kompetens att säga annat än att artskyddet mot utdöende överdrivs av de flesta organ och vetenskapsmän som uttalar sig.

        Gilla

      2. Niklas

        Dag! Om en markägare nekas avverkning av ett eller annat skäl, så är det per definition alltid en kraftig kränkning av äganderätten och brukanderätten. Särskilt om det är en privat markägare.

        Gilla

  2. DagL

    Jag tackar Marianne för en bra, initierad, trevlig, läsvärd och informativ blogg.

    Teoretiskt tycker jag kommenterbara bloggar borde vara ett utmärkt komplement till andra info-spridnings och diskussionsformer. Men praktiskt har det inte blivit så. Konstigt!

    Jag tar tillfället i akt för en liten slutanalys.
    Under 2016 har här publicerats 7 artiklar. Jag har kommenterat två, hade jag inte funnits är det bara en som kommenterats.
    Den som faktiskt kommenterats av flera var ett exempel på hur det idealt BORDE fungera.
    Det var artikeln ”Storebror ser dig” och artikeln gick över till att ”naturmupparna” genom Skogsstyrelsens försorg ser dina avverkningsplaner.
    Där kom två svar med förklaringar från Skogsstyrelsens tjänstehen, som för mig tillförde viktiga aspekter! Det vore bra om myndigheterna oftare förklarade sig i bloggar, men det är också bra att det faktiskt förekommer! Beröm till Skogsstyrelsen för att dess tjänstehen faktiskt törs kommentera ibland och en uppmaning att inte låta det bli för sällan! Andra myndighetspersoner kommenterar för sällan! Alla tio inläggen var relevanta för artikeln!

    Den sista artikeln på Mariannes blogg är om samma ämne som SkogsstyrelseHermans första. Om en film om kalhyggen och huruvida de finns. https://skogsstyrelsenherman.wordpress.com/2016/05/12/finns-det-kalhyggen/ Jag tittade därför på kommentarerna till SkogsstyrelseHermans första artikel
    Av 42 kommentarer är det bara två kommentatorer (jag är den ena) där kommentatorn faktiskt är spårbar via uppgifter i samband med kommentaren för en som inte känner till personen på annat sätt. Osunt att det är så ovanligt!
    Utöver mina tryck har ”gilla” knappen bara använts en gång.

    Gilla

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s