Det finns inget entydligt svar på vad som är en hänsynskrävande biotop

Skogsstyrelsens hänsynsuppföljningar kommer nog alltid användas som ett slagträ mot skogsbruket. Det kommer alltid att finnas miljöer i skogen som skogsägaren inte sparat men som kan bedömas vara sådan hänsyn som ska sparas enligt skogsvårdslagen. Det gäller inte minst hänsynskrävande biotoper. Eftersom alla biotoper som Skogsstyrelsens inventerare bedömer vara hänsynskrävande inte sparas, höjs emellanåt röster för ett absolut förbud att avverka sådana områden, liksom krav på straffsanktioner för dem som avverkar dem. Vad kritikerna bortser från är att det är en subjektiv bedömning vad som är en hänsynskrävande biotop och att det sällan finns något facit i frågan. Det är därför lagstiftningen ser ut som den gör, dvs att skador på biotoperna inte är förbjudna men att skador på dem ska förhindras eller begränsas.

Det är olyckligt när man i kritiken utgår från att inga hänsynskrävande biotoper får skadas. Detta eftersom det sällan finns någon sanning vad som är en hänsynskrävande biotop. Senast i raden att använda hänsynsuppföljningen för att svartmåla skogsbrukets miljöhänsyn är Naturskyddsföreningens Malin Sahlin som gör det i sin blogg. Inte heller hon bryr sig om subjektiviteten i bedömningen av vad som är en hänsynskrävande biotop utan konstaterar bara att skogsägarna gör fel.

Den senaste statistiken visar att 17 % av de berörda hänsynskrävande biotoperna fått allvarliga skador i samband med skogsavverkningar.  Men är egentligen 17 % en så dålig siffra eller är det kanske så att skogsbrukaren och Skogsstyrelsens inventerare i många fall bara gjort olika bedömningar av vad som varit hänsynskrävande biotoper? Skogsstyrelsens kvalitetsgranskning av myndighetens egen hänsynsuppföljning  tydliggör hur subjektiv bedömningen är. Här skriver man:

”När det gäller hänsynskrävande biotoper inkl. nyckelbiotoper så visar resultatet att inventerarna till knappt hälften av fallen (62 av 134) identifierat helt eller delvis samma biotoper. Med detta menas att det räcker med att endast en del av biotopen täcks in av båda inventerarna för att identifieringen ska räknas som samstämmigt”.

När två av Skogsstyrelsens egna inventerare i fält ska bedöma vad som är en hänsynskrävande biotop gör man alltså (ungefär) samma bedömning i mindre än hälften av fallen. Hur ska skogsägaren med säkerhet veta vad som är en hänsynskrävandebiotop när Skogsstyrelsens experter inte är i närheten av entydiga bedömningar? Många hänsynskrävande biotoper är solklara och lättavgränsade, men i andra fall är det den enskildes preferenser, väderlek eller vilket håll man kommer ifrån som avgör om en biotop anses vara hänsynskrävande.

Självklart gör skogsbrukare misstag, och i många fall borde hänsynskrävande biotoper ha identifierats och sparats trots att så inte varit fallet. Skogsbruket arbetar därför med att implementera de målbilder för god miljöhänsyn som tagits fram gemensamt i skogssektorn. Dessa behandlar även hänsynskrävande biotoper och ska bland annat bidra till en ökad samsyn inom sektorn kring vad som är en hänsynskrävande biotop. Det är bra och leder förhoppningsvis allt oftare till att skogsbruket och Skogsstyrelsens inventerare gör samma bedömningar. Men naturen är alltför oförutsägbar för att man i ord och bild ska kunna göra en beskrivning som täcker in alla biotoper. Oavsett utbildningar och kalibreringsövningar kommer därför skogsägare även i framtiden avverka biotoper som av andra bedömts som hänsynskrävande. I stället kommer andra områden sparas som kanske på sikt har minst lika stor betydelse för skogens biologiska mångfald. Det kanske bara är bra att vi gör lite olika.

Annonser

15 thoughts on “Det finns inget entydligt svar på vad som är en hänsynskrävande biotop

  1. DagL

    Jag tolkar tabell 6.27 http://www.skogsstyrelsen.se/Myndigheten/Statistik/Amnesomraden/Skogsvard-och-miljohansyn/Tabeller–figurer/ som en indikation på att frekvensen allvarlig negativ påverkan på hänsynskrävande biotoper vid föryngringsavverkning faktiskt ökat något med tiden. Finns någon kommentar till detta? Det kan vara en slump eller att ”ribban” sänkts eller en verklig uppgång. Förväntan var väl snarast en nedgång med ett allt observantare skogsbruk. Skogsstyrelsen kan inte finna stödet för en ändring starkt eftersom de inte antytt en förändring i sammanfattningen. Inte heller klassas tabellen som ”officiell statistik”
    Jag tycker inte det är allvarligt om några ”hänsynskrävande biotoper” klarar sig oskadade, ens när de är så uppenbara så professionella observatörer är eniga om bedömningen. Perfektion kostar resurser och perfekt i allt är sällan optimalt. Det är orimligt att begära att skogsägaren eller den hen anlitar skall ha perfekta kunskaper eller vara felfri. Det är snararare frekvensen av skador som skall bedömas och där vet jag inte var den kvantitativa toleransnivån skall läggas och det är kanske inte tillräckligt diskuterat. Olika typer av hänsynskrävande biotoper kan vara olika värda vilket också borde beaktas. Som påpekas är perfektion inte möjlig när samma mall ofta ger olika resultat och samma observatör kommer ibland till olika resultat vid upprepade inventeringar. Dessutom är vad som egentligen eftersträvas mångfald och diversitet, och då ligger det ett direkt värde att ha variation i hur bedömningar görs. Värdet av ytterligare bevarande av hänsynskrävande biotoper borde minska med det ackumulerade antalet. Är det en stor andel av en fastighet kan det väl vara ett skäl att inte bevara alla?
    Den nytillträdde professorn i skoglig matematisk statistik presenterade nyligen en skogsfakta som visade just att olika individer väljer olika http://www.slu.se/Documents/externwebben/overgripande-slu-dokument/popvet-dok/FaktaSkog/FaktaSkog15/FaktaSkog_09_2015.pdf Det känns som detta arbete har relevans även för bedömning av biotoper. Jag tyckte det var så intressant så jag vidarebefordrade uppsatsen till några av mina genetikkollegor med synpunkten att det ökar variationen i förädlingspopulationen med ett subjektivt inslag i hur kandidater till framtidens förädlingspopulation väljs.

    Gilla

    Svara
  2. Niklas

    Det vore nog lämpligare att kräva att inte äganderätten finge skadas av naturvården. För som läget är nu blir det dessvärre sök och röj bort-metoden som gäller för oss skogsbrukare. Inget jag direkt gillar, men så länge verkligheten ser ut som den gör med horder av klåfingriga miljömuppar, så är det dessvärre bara att röja bort så mycket naturvård som möjligt i preventivt syfte.

    Gilla

    Svara
  3. DagL

    Titta i tabell 6.22. Det är knappt en procent av avverkningsarealen som avsätts till ”hänsynskrävande biotoper”. Anser företrädare för skogsbruket att det är alltför mycket? Jag tror inte det.
    Men trenden verkar fallande omfattning av hänsynen. De sju senaste värdena indikerar lägre hänsyn än de åtta föregående.
    Skulle det verkligen kunna vara så att hänsynen till hänsynskrävande biotoper minskar?
    I tabell 6.27 var det också en trend till minskad hänsyn. De tre senaste värdena indikerar den lägsta ”effektiva” hänsynen.

    De attityder jag ser på webben av enskilda oftast anonyma verkar ofta ganska negativa till naturvårdsrestriktioner och få är positiva till naturhänsyn (skiljer sig från de markägare företrädare för skogsbruket lyfter fram). Visserligen finner jag de höga krav som ofta kommer fram i debatten obefogade, men det innebär inte att jag är negativ till stora delar av de nuvarande restriktionerna, som jag tror till största delen har stöd av skogsbrukets företrädare. Kanske den ihållande retoriken mot skogsbruket gjort enskilda mer negativa än för några år sedan, när de trodde att retoriken skulle minska i styrka när skogsbruket faktiskt vidtog märkbara åtgärder?

    En annan sak om denna webb. Jag gör många misstag och det är tekniskt lite jobbigt att skriva i det här formatet. Den första meningen i andra stycket i mitt föregående inlägg här blev precis tvärtom vad den menade. I en del bloggar kan man redigera sina inlägg (eller ta bort dem om man ångrar). Kunde detta inte göras här också?

    Gilla

    Svara
    1. gunnarlinden Inläggets författare

      Hej Dag! Jag tror man ska ta siffrorna i 6:22 med en nypa salt. Senare statistik visar att skogsbruket lämnar ca 8 % som hänsynsytor till skillnad från de drygt 2 % som anges här. Det beror på att man tidigare trodde många av hänsynsytorna var frivilliga avsättningar vilket de inte var. Många var nog i själva verket hänsynskrävande biotoper. Avsättningarna fanns på andra platser.

      Gilla

      Svara
      1. DagL

        Förstår inte. 6.22 visar väl att knappt 1 % hänsynskrävande biotoper finns kvar 5-7 år efter avverkning? I den specialundersökning du hänvisar till visas att två inventerare tillsammans hittar väsentligt fler naturvärden än en, vilket väl inte är förvånande, så svårt som det är. Så andelen hänsynskrävande biotoper borde justeras uppåt. Kanske med en faktor 1.5? Men det blir ändå inte drygt 2%!
        Med drygt 2% kanske du syftar på ALL hänsyn i 6.22?

        Gilla

      2. gunnarlinden Inläggets författare

        Tror egentligen SkS svarar bäst på detta, men här hur jag tolkar det: Ja, om det nu är så att det verkligen är hänsynskrävande biotoper båda inventerarna hittat har där funnits mer. Och ja de drygt 2% (som egentligen är 8%) inkluderar alla hänsynsytor. Men detta inrymmer bara hänsyn som räknats in i avverkningen. Det har sedan visat sig att mycket av den kringliggande skogen också i själva verket varit avverkningshänsyn. Därav 8 %. En hel del av detta är nog hänsynskrävande biotoper.

        Gilla

    2. Niklas

      Dag! Det är ju redan betydligt mer hänsyn i skogsbruken än var som är lämpligt för många skogsägare, varför ytterligare inkomstförluster icke är önskvärda.

      Gilla

      Svara
      1. DagL

        Jag funderar på varför bl a skogsägare inte diskuterar detta mer på skogsforum, om det verkligen är något de känner mycket problematiskt, se http://skogsforum.se/blog/DagL/ar-skogsbruket-oroat-av-naturvardskraven_b-6972.html
        Många skogsägare accepterar ju den storleksordning jag ser på hänsynskrävande biotoper i och med certifiering. Skogsägarnas organisationer (LRF skog och sådana) verkar inte invända mot storleksordningen någon procent och framför det troligen blir mer om man tillämpar ”frihet under ansvar”.
        Men jag har svårt att bedöma hur stort det totala trycket mot markägare blir för ”artbevarande”. T ex så täcker statistiken i 6.22 inte biotoper >0.5 ha, och Gunnar argumenterar att mycket inte beaktas. Och artbevarande på varje föryngringsyta är ju en annan sak och delvis drivet av andra motiv än artbevarande på nationell och regional nivå. Att försämra förhållande för en art på den enda lokalen i landet där den förekommer verkar dåligt, men i allmänhet finns ju de arter som får sina förhållanden lokalt försämrade vid en föryngringsavverkning på många andra ställen.
        Att jag försöker bedöma hur mycket som sparas ”lokalt” är mest för att se hur väl de ”nationella” behoven av artbevarande tillfredställs och inte hur mycket som bevaras på varje kvadratkm.

        Gilla

      2. DagL

        Jag är nog mer intresserad att dokumentera hur det ÄR på ”skogsforum”, där det nog finns MÅNGA som på OLIKA sätt faktiskt jobbar med skogen och är mer fokuserade på annat än naturvårdsrestriktioner, än att få kommentarer i just skogsforum.
        Men jag tog ju upp det till faktiskt diskussion här.

        Gilla

      3. Niklas

        Då naturvårdsrestriktioner ofta skär i den i särklass ekonomiskt sett absolut viktigaste åtgärden – slutavverkningen – så är nog många intresserade av att minimera risken för naturvårdsrestriktioner genom att röja bort dessa hot i tid.

        Å som sagt, vill du få igång en diskussion på skogsforum, så är själva forumet klart bättre än en forumblogg.

        Gilla

  4. Kökkenmödding

    Angående den påstådda subjektiviteten i inventeringarna står det så här i sammanfattningen till den hänvisade rapporten från Skogsstyrelsen:

    ”Kontrollinventerarna har genomgående registrerat betydligt fler miljövärden än de ordinarie P0-inventerarna. Sammanlagt har kontrollinventerarna registrerat ungefär dubbelt så hög hänsynsvolym. Förklaringen kan vara att kontrollinventerarna i genomsnitt har en högre kompetens och längre erfarenhet av P0-inventering än den genomsnittlige P0-inventeraren.”

    Kanske (troligen) är det alltså bristen på kompetens hos den genomsnittlige inventeraren som är problemet och inte subjektiviteten?
    Jag förstår att det finns de som anser sig tjäna på att utmåla inventeringar som varandes hipp-som-happ-subjektiva, men det är inte vad rapporten säger att de är. Om de ordinarie inventerarna hade högre kompetens skulle de alltså enligt rapporten registrera ”ungefär dubbelt så hög hänsynsvolym”.

    Gilla

    Svara
    1. gunnarlinden Inläggets författare

      Jag tror inte man kan ta för givet att kontrollinventeraren är mer kompetent. Man bedömer däremot fler områden som hänsynskrävande vilket är en helt annan sak. Jag tror vi ska utgå från att Skogsstyrelsens inventerare generellt har hög kompetens.

      Gilla

      Svara
      1. Kökkenmödding

        Vad man väljer att tro står förstås var och en fritt, men jag förstår inte varför man inte skulle tro på vad just skogsstyrelsen säger om saken i sin rapport? Särskilt om man tidigare hänvisat till andra delar av samma rapport som varandes pålitliga.

        Gilla

  5. DagL

    I anslutning till den följande artikeln om den ofrivilliga expositionen på nätet av avverkningsplaner så undrar jag vad som händer efter att gröna entusiaster upptäckt och rapporterat vad de tycker är en nyckelbiotop eller hänsynskrävande biotop. Hur kontrolleras uppgiften? Hur snabbt går det? Vad händer om skogsägaren inte tror på uppgiften?

    Skogsägaren kan ju själv gå ut och kolla (kanske efter konsultation med någon som dig titta en gång till). Det kanske är svårt att avgöra utan förhandsinformation, men i ett specificerat fall med ett protokoll av den ideella naturvårdsentusiasten borde många skogsägare själva kunna kolla om uppgifterna stämmer eller kan ifrågasättas. Om Skogsstyrelsen inte hör av sig inom jag tror sex veckor så är det ju OK. Hur ofta hör Skogsstyrelsen av sig senare?

    Kanske taktiskt att lämna avverkningsanmälan på senhösten, när det inte är så attraktivt att ge sig ut på fältarbete? Det är väl senvåren/försommaren som är den attraktiva tiden för hobbyfältarbete. Blir intressant att göra statistik omkring jul 2016, kommer någon att göra den statistiken?

    Kostar det nått att lämna avverkningsanmälan? Blir det några konsekvenser om det sedan inte avverkas? Kommer markägarna att reagera genom att av säkerhetsskäl lämna avverkningsanmälan på objekt som står som reserv eller för närvarande inte planerar att avverkas förrän om tre år? Kan man ersätta en avverkningsanmälan med en ny, där man drar in på en del hänsyn för att kompensera för den hänsyn nya inventeringarna ger upphov till?

    Jag tycker att det inte är så farligt att en och annan hänsynskrävande biotop skadas eller avverkas och det sker ju tydligen i 17% av alla fall. Det borde finnas någon toleransnivå för misstag eller olika bedömningar. De nyupptäckta nyckelbiotoperna är mycket få, så det måste vara ett kvantitativt litet problem.

    Det är med anledning av att det i denna artikel konstateras att olika inventerare kommer till olika resultat i stor utsträckning jag tar upp frågor som dessa.

    Gilla

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s