Hur kan rödlistan ge vägledning om i vilka landskapstyper naturvårdsinsatser gör mest nytta?

I tidigare inlägg har jag skrivit om varför det är vilseledande att lyfta det stora antalet arter på rödlistan för att påvisa en problematisk situation för skogens mångfald. En stor mängd rödlistade arter visar dock att det finns en stor mångfald att bevara vilket kan innebära ett stort ansvar för dem som brukar miljön. Bland svenska landskap finns det flest rödlistade arter i Skåne, vilket framförallt visar att mångfalden är rikast där, men möjligen också att insatserna skulle göra störst nytta där.

Att en stor del av de rödlistade arterna finns i skogen återspeglar främst att skogen täcker en så stor del av Sveriges yta. Men tittar vi på de arter som förekommer i olika landskapstyper finns det i stort sett lika många rödlistade arter i jordbrukslandskapet, trots att det bara täcker 8 % av landets areal. Odlingslandskapet är egentligen en rikare landskapstyp än skogen.

Vill vi få en bild av var den biologiska mångfalden är mest hotad, borde det vara betydligt mer relevant att titta på exempelvis regionala utdöenden än på antalet rödlistade arter. Bilden nedan visar hur stor andel av de rödlistade arterna som försvunnit från minst ett län.

andel-regionala-utdoenden

Den landskapstyp som drabbats av störst andel regionala utdöenden i sen tid är urban miljö följt av jordbruksmark, sötvatten och våtmark. Först på sjätte plats kommer skogen.

Med detta vill jag inte påstå att insatserna för skogens mångfald är onödiga eller att det inte finns skäl att bli effektivare. Däremot lägger man i miljödebatten och politiken ett orimligt fokus på skogens mångfald, ofta på bekostnad av andra miljövärden. Detta trots att enorma insatser redan görs i skogen samtidigt som många av trenderna är positiva. Vill vi verkligen bevara den biologiska mångfalden borde vi lägga ett betydligt större fokus på exempelvis jordbrukslandskapet. Men där handlar det i stor utsträckning om att bibehålla brukandet. På jordbrukssidan tycks stora delar av miljörörelsen närmast ha glömt bort mångfaldsfrågan och fokus läggs istället på köttet och klimatfrågan. Tänk om man kunde uppbringa samma engagemang för fler betande djur eller för skogens potential för klimatet!

 

Annonser

5 thoughts on “Hur kan rödlistan ge vägledning om i vilka landskapstyper naturvårdsinsatser gör mest nytta?

  1. Niklas

    Intressant slutsats att fler betande djur ger mer biologisk mångfald. Det stämmer inte i skogen, där viltbetning snarare ger mer gran.

    Gilla

    Svara
    1. gunnarlinden Inläggets författare

      Jag syftar givetvis på betande djur i odlingslandskapet, och främst på gräsätare. Jag delar annars din bild av att en för stor älgstam i stor utsträckning begränsar mångfalden. Däremot skulle traditionellt skogsbete med kor vara positivt för många rödlistade arter, vilket kanske inte i första hand är skogsbrukets ansvar. Den frågan knyter an till mitt förra inlägg.

      Gilla

      Svara
      1. DagL

        Jägarna tycker de gör den kvantitativt största insatsen för biologiskt mångfald i landet
        http://blogg.jagareforbundet.se/2015/12/15/viltvard-for-21-miljard/
        Visserligen tycker jag det tolereras inoptimalt många älgar i landet, men det är mest för skadorna för skogsbruket och olyckorna.
        Marginellt utökat ko och får skogsbete vore bra för mångfalden, men andra skäl gör att jag inte tycker man skall satsa på mer än marginella ökningar.

        Gilla

      2. Niklas

        Jo, det kan nog stämma att traditionellt skogsbete gynnar många rödlistade arter. Men EU sa ju skarpt ifrån att de inte ville veta av något skogsbete och att kvarvarande träd skulle tas ner.i beteshagarna.

        Dock var det ju sisådär 150-200 år sedan som skogsbetet var skogens viktigaste produkt. Numera är det ju virkesproduktionen som är viktigast och då ser ju skogen ut där efter.

        Gilla

      3. DagL

        Vid närmare eftertanke har du rätt i att en stor älgstam, som vi har i dag, är ett problem för den biologiska mångfalden genom att den skadar lövträd så de har svårt att klara konkurrensen med barr och framtvingar kostbara stängsel för en del lövplantering vilket förhindrar att den blir av. Detta har i sin tur inflytande på många rödlistade arter och en ur miljövårdssynpunkt önskvärd variation i skogen. Det står om detta på https://t.co/2qHxtY4eGx

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s