En rödlista utifrån de verkliga hoten

Ofta används uppgiften att ungefär 1800 skogslevande arter är rödlistade, som ett argument mot skogsbruket. Detta tolkas ofta som att 1800 arter hotas av skogsbruk, och det är nog också det debattörerna vill få oss att tro. Jag har tidigare skrivit om att en lång rödlista snarast är ett tecken på en rik biologisk mångfald. Men man måste också ha klart för sig att skogsbruk inte behöver utgöra det största hotet bara för att en art lever i skogen. Hoten kan utgöras av klimatförändringar, avsaknad av skogsbränder, jakt, upphört skogsbete och mycket annat. Väldigt många rödlistade arter klassas som skogslevande, men trivs egentligen bäst i trädbärande betesmarker och liknande miljöer. De hotas främst av igenväxning och minskad hävd.

Andra arter finns på rödlistan för att de har mycket små populationer. De minskar inte, och det kanske inte finns något hot man kan förutse. Men arter med mycket små populationer löper större risk att dö ut, och därför rödlistas de. Det viktigaste hotet för dem är slumpen och oförutsedda händelser.

Vill man med hjälp av rödlistan påvisa skogsbrukets inverkan, och kanske också veta vilka anpassningar som bäst kan göras i skogsbruket, borde man redovisa rödlistan utifrån vilka hot som är störst för de olika arterna, inte utifrån i vilken landskapstyp de förekommer. På så sätt skulle rödlistan kunna bli mer operativ.

I nätversionen av dagens rödlista kan man visserligen söka arter utifrån negativa påverkansfaktorer, men det är något helt annat än de viktigaste hoten. För en stor andel av de skogslevande arterna anses avverkning vara en viktig negativ påverkansfaktor, vilket kan innebära att arten skulle påverkas negativt av att just det träd där den lever avverkas. Exempelvis anges avverkning som negativ påverkansfaktor för de arter som hotas av almsjukan. Likaså är avverkning en negativ påverkansfaktor för många av de arter som hotas av att trädbärande betesmarker växer igen, eftersom det vore negativt om t.ex. just den gamla ek där arten finns avverkas. Det kan faktiskt vara så att avverkning anses vara en negativ påverkansfaktor men hotet är brist på avverkning. Påverkasfaktorerna säger alltså nästan ingenting om hoten.

Nedan har jag listat några hotfaktorer som inte har med skogsbruk att göra, och gett exempel på rödlistade arter som bör höra hemma under respektive hotfaktor. Här finns också andra exempel på skäl till att hotet inte i första hand är skogsbruk.

Hotfaktorer Exempel på arter
Slumpvisa lokala utdöenden (Är naturligt sällsynta) gotlandsknagglav
Jakt varg
Åtgärder i andra länder bivråk
Utebliven skogsbrand svart barkskinnbagge
Klimatförändringar ryssnarv (minskad landhöjning)
Kvävenedfall, miljögifter mm pilgrimsfalk, skugglosta
Habitatförändringar i andra naturtyper ortolansparv
Exploateringar skuggkejsarfoting
Ökad konkurrens, predation mm från andra arter springkornrotvecklare (hotas av vildsvin)
Upphörd hävd (t.ex. bete, slåtter, hamling) djävulssopp, matt pricklav
Ändrad markanvändning  (främst nerlagd jordbruksmark) mnemosynefjäril
Almsjuka eller andra trädsjukdomar almbarkvecklare
Insamling alpnycklar, fjällbrud
Annat där hotet inte kan antas vara skogsbruk
Klassas i kategorin DD (kunskapsbrist) späd trasselmossa
Klassas i kategorin RE (utdöd) jordviva (utdöd pga uppgrävning)
Finns i skog men där naturtypen inte är viktig för arten brun gräsfjäril
Har stor del av sin förekomst i impediment eller fjällbjörkskog glanstagel, nordsångare,
Lever främst i alléer, parker, hagmarker, trädgårdar apeltagging
Är gynnade av fristående träd och/eller stark solexponering större flatbagge
Är beroende av specifika miljöer t.ex. vattenfall, silikatklippor älvängslöpare, forspåskrislav
Är på gränsen av sitt utbredningsområde pipistrell,
Finns främst i områden med mkt stor andel skyddad skog mörk blåslav, nordlig mulmblomfluga

Givetvis finns det många arter som påverkas negativt av skogsbruk. Men idag presenteras rödlistan på ett sätt som gör att den används som ett slagträ i debatten på ett osakligt eller missvisande sätt. En nyanserad bild av hoten mot skogens arter skulle inte bara göra rödlistan mer användbar för skogsbruket. Det skulle också öka förståelsen för att många arter minskar eller är fåtaliga av helt andra skäl än vi tror.

Annonser

One thought on “En rödlista utifrån de verkliga hoten

  1. Ping: Hur kan så många skogsarter minska när deras livsmiljöer ökar? | Naturvård med mina ögon

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s