Skogliga konsekvensanalyser ställer naturvårdsbehoven i ny dager

Förra veckan presenterade Skogsstyrelsen sina skogliga konsekvensanalyser, SKA 15. Analyserna är scenarier för utvecklingen av skogstillståndet de kommande 100 åren, beroende på olika omvärldsfaktorer. Analyserna blir ett viktigt beslutsunderlag för ställningstaganden kring hur vi ska bruka skogen. De visar också att vi i framtiden kommer få helt andra utmaningar kring naturvården än de vi fokuserat på hittills.

Grundscenariet kallas ”Dagens skogsbruk” och innebär att vi brukar skogarna som idag, att 7 % av den produktiva skogsmarken avsätts som hänsynsytor, 6 % som frivilliga avsättningar och 4 % som reservat. Dvs ungefär samma avsättningar som idag. Det som avviker från dagens faktiska skogsbruk är att i scenariet bedöms 100 % av tillväxten avverkas i det som betraktas som produktionsmark. Idag avverkas ca 90 %. Med ”Dagens skogsbruk” kommer vi fortsatt få allt mer död ved, gammal skog, gamla träd och äldre lövrika bestånd i skogarna. Än bättre för naturvården blir det förstås i scenariet ”Dagens skogsbruk – 90 % avverkning” som ju ganska väl motsvarar dagens faktiska avverkningsnivåer. Vi kan alltså uthålligt öka uttaget i produktionsskogen och ändå ha en positiv utveckling för de naturvärden vi hittills fokuserat på.

För att undersöka effekterna på arter har man som exempelart använt ullticka. För denna har man gjort framskrivningar utifrån artens förmåga att överleva och kolonisera nya områden i ett större försöksområde i Finland. Även ullticka som anses vara ganska kontinuitetsberoende kommer öka påtagligt med ”Dagens skogsbruk”.

Resultaten visar att den svenska modellen mycket väl klarar de värden vi hittills fokuserat på. Men istället framstår andra naturvårdsaspekter som mer problematiska. Jag ser utifrån konsekvensanalyserna fyra stora utmaningar för den framtida naturvården:

  1. Mindre lövskog i reservaten. Den ökning som sker av äldre lövrik skog kommer främst ske i produktionsskogen och på hänsynsytorna. På huvuddelen av produktionsmarken kommer de äldre lövträden tas tillvara innan de dör, åtminstone om 100 % av tillväxten avverkas. I reservaten kommer istället den äldre lövrika skogen nästan halveras till följd av naturlig succession. Det visar på ett behov av en dramatisk ökning av den naturvårdande skötseln i reservaten.
  2. Kortare omloppstider. Produktionsskogen kommer få allt kortare omloppstider. Trots att vi får alltmer riktigt gammal skog innebär det att vi på sikt får allt mindre skog mellan 80 och 140 år. Det kommer bli alltmer riskabelt att överhålla skog eftersom risken för stormskador kommer att öka. Vill vi få skogsägare att överhålla sin skog måste vi hitta incitament för detta. Kanske bör naturvårdspengar i framtiden gå till att försäkra mot stormskador för den som överhåller skogen?
  3. Förgraning. Särskilt i södra halvan av landet, men även i våra avsättningar kommer vi att få allt mer gran. I södra Sverige beror det främst på att vi planterar gran på tallmark. Den viktigaste åtgärden för att få bukt med detta är att reducera älgstammen. Även skötselinsatser inom reservaten har betydelse.
  4. Förtätning. Skogarna blir allt tätare vilket missgynnar många arter som gynnas av ljus. Det gäller såväl i avsättningarna som på produktionsmarken. Att skapa glesare skogar står förstås i direkt konflikt med en ökad skogsproduktion och det är knappast önskvärt att tvinga fram luckigare och glesare produktionsskogar. Behovet blir därför än större att sköta avsättningarna för att minska förtätningen. I områden med särskilda förutsättningar kan det kanske även i produktionsskogen vara aktuellt att skriva frivilliga avtal med markägare om exempelvis hyggesfritt skogsbruk för att få fler öppna skogar.

Vi som arbetar med naturvård måste tänka om och släppa de gamla doktrinerna om vi vill att naturvården ska vara effektiv i framtiden. Vi bör satsa mer på att sköta de avsättningar vi har än på nya områden för fri utveckling. Förvaltning av älgstammen måste ses som en naturvårdsfråga, och avtal med skogsägare behöver användas oftare och på nya sätt.

Annonser

One thought on “Skogliga konsekvensanalyser ställer naturvårdsbehoven i ny dager

  1. Niklas

    Mycket intressanta slutsatser. Men den viktigaste frågan är ju vilken ”natur” vill vi skapa i reservaten. Alltså vilka ”naturvärden” ska gynnas respektive inte gynnas.

    Idag var jag f.ö. ute med en virkesköpare och diskutera bl.a. att omvandla ett NO-bestånd till NS-bestånd på den egna fastigheten, genom att främst ta bort gran. Det blir alltför tätt där, tycker jag. Virkesköparen var inne på samma linje.

    Gilla

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s