Vem bör kunna överklaga miljöbeslut?

Idag har miljöorganisationer rätt att överklaga i princip alla beslut som grundas på miljörelaterad lagstiftning. En liten förening i Stockholm kan till exempel överklaga beslut om vargjakt i helt andra delar av landet. Den rättigheten har däremot inte en organisation som företräder djurhållare som är direkt berörda av vargen.

Det är rimligt att miljöorganisationer ska ha rätt att överklaga beslut om verksamheter med betydande miljöpåverkan som exempelvis industrier och stora infrastrukturprojekt. Men det vore också rimligt att brukarorganisationer fick rätt att överklaga beslut i miljöfrågor då ett stort antal brukare berörs av beslutet. Den rätten finns inte. Efter en dom i Högsta Förvaltningsdomstolen kan miljöorganisationerna nu i praktiken även överklaga hur enskilda ska få bruka sin mark. Det kan innebära en orimlig situation för den enskilde med domstolsprocesser som kan ta flera år och omfattande kostnader. Talerätten har fått en kraftig slagsida.

Miljöorganisationerna anses oftast företräda den goda sidan och anses nästan alltid stå för det som är bäst för miljön. Men det finns i själva verket sällan en sanning om miljön eller någon som bäst företräder denna sanning.

Jag jobbar för LRF som företräder jordbruks-, skogs- och landsbygdsföretagare. Vi har ingen talerätt. Ändå lever våra medlemmar, till skillnad från miljöorganisationernas, av miljön. Miljöfrågorna är för oss oerhört viktiga. Men vi har ibland en annan syn än miljörörelsen på vad som är bäst för miljön. Och det finns ofta inbyggda konflikter i miljöfrågorna. Det som är bra ur en miljöaspekt är dåligt ur en annan. Detta är några exempel:

  • Skogsbruk påverkar ibland biologisk mångfald negativt, men möjliggör att förnybara produkter ersätter sådana som är fossila och resurskrävande.
  • Kor bidrar till ökade utsläpp av växthusgaser, men utan dem skulle värdefull biologisk mångfald gå förlorad.
  • Vargen har i sig ett bevarandevärde, men en alltför stor vargstam försvårar djurhållningen och därmed bevarandet av odlingslandskapets biologiska mångfald.

I andra situationer finns en gemensam bild av ett miljöproblem, men det finns olika syn på hur man når det bästa resultatet. Exempelvis kan alltför långtgående miljökrav på jordbruket leda till att konsumenterna istället väljer billigare utländska produkter som är betydligt sämre för miljön. Ett annat exempel, som jag skrivit om tidigare på denna blogg, är att det kan vara långsiktigt kontraproduktivt att frånta brukanderätten från den som skapat naturvärden.

Av tradition väljer miljörörelsen ofta den sida av miljöfrågan som innebär att produktionen begränsas. Varför ska de, som bara företräder den ena sidan av miljöfrågorna, ha ensamrätt att överklaga? Vem bevakar den andra sidan när den enskilde brukaren inte har förmåga eller resurser att göra det?

Annonser

5 thoughts on “Vem bör kunna överklaga miljöbeslut?

  1. Erik Andersson

    Använd skrivningen av grundlagens paragraf om äganderätten på det vis den från början skrevs på, så borde många fall av kränkningar av äganderätten upphöra.

    Gilla

    Svara
  2. DagL

    Förvaltningsdomstolarnas överdrivna förtjusning i att meddela omedelbart verkställandeförbud i avvaktan på domstolens slutliga ställningstagande borde reduceras och berörda jurister borde tänka över hur förvaltningsdomstolarna kan bli klokare.
    Ta 2015 års vargjakt.
    Kvällen innan vargjakten skulle inledas enligt myndigheters beslut så meddelade förvaltningsdomstolen i Karlstad verkställighetsförbud i avvaktan på domstolens slutliga ställningstagande på grundval av överklagande från den för alla utom speciellt vargintresserade obemärkta vargvärnarföreningen Nordulv, Efter överklagande av detta verkställighetsförbud så inhiberas det av kammarrätten i Göteborg och vargjakten kunde sätta igång en vecka försenat. Ärendet har gått vidare till Högsta förvaltningsdomstolen som tagit upp det till prövning, men vad det leder till är inte känt. Om det vore något som kan påverka vargjakten 2016 vore det hög tid att meddela domen nu.
    Vad jag tycker är orimligt är förvaltningsdomstolens omedelbara stopp av vargjakten. Det styrker det dåliga och virriga intryck som hanteringen av vargproblemet ger, som torde minska förtroendet för hur systemet fungerar för alla utom att gagna någon (utom möjligen föreningen Nordulv som för medlemmarna visar att deras ihärdiga ansträngningar för att skydda vargen bär frukt). Vargantalet ökas i frånvaro av licensjakt med 15% om året så om domstolen missar att omedelbart stoppa något så är det bara ett års vargtillväxt som stoppas och domstolen kunde ha slutbehandlat ärendet under den tid som behövs och därefter uttalat sig om rätt eller fel. Ärendet är alltså av principiellt juridiskt intresse och då är det ju inte fel att det granskas, men jag tycker granskningen måste göras så att systemet får tid att anpassa sig till det. Och det borde inte ta fem år, som vargjaktens vara eller inte vara har valsat runt, trots riksdagsbeslut med bred majoritet.

    Gilla

    Svara
  3. Niklas

    Hur miljöorganisationer kan anses som ett allmänintresse, är för mig en stor gåta. Miljöorganisationer är ju bara särintressen, som i bästa fall representerar sina medlemmar. Samma sak gäller ju även t.ex. LRF.

    Nä, låt endast de reella sakägarna kunna överklaga miljöbesluten. Sedan är det ju upp till sakägarna att inhämta nödvändigt stöd och expertkunskap från t.ex. LRF.

    Gilla

    Svara
  4. Gustav

    Spännande läsning! Domstolen är överhuvudtaget ett knöligt forum för att lösa intressemotsättnigar kopplade till miljön. I en miljöfråga som berör många olika samhällsintressen borde man sträva efter samverkan. Samverkan försvåras dock om man genom domar bestämmer att bara ett av intressena kan ha rätt.

    Niklas: Miljöorganisationer anses som allmänintresse eftersom de representerar sina medlemmar som är en del av allmänheten. I miljöbalken 16:13 anges att en miljöorganisation måste ha minst 100 medlemmar för att ha rätt att överklaga. Detta överrensstämmer dock inte helt med EU-domstolens och Århuskonventionens efterlevnadskommittées tolkning av begreppet allmänintresse. De menar att allmänintresset inte kan ha någon dylik bestämd undre gräns.

    Här är för övrigt en intressant uppsats som diskuterar miljöorganisationers rätt att överklaga myndighetsbeslut: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/38301

    Gilla

    Svara
  5. DagL

    Konsekvensen av den förstärkta juridiska ställning även små miljöorganisationer fått enligt analysen i uppsatsen ovan borde bli att det bildas miljöorganisationer av typ ”Jordbruk och skogsbruk för miljön” som i praktiken blir närstående organisationer som LRF. Någon typ av förstudie borde kanske göras hur realistiskt det är att påverka miljöjuridiken den vägen som alternativ till att hävda markägarrollen.

    Gilla

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s